Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Inkongruenser af typen ’i sin helhet och sammanhang’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKONGRUENSER. 27
upprepning, då kongruens föreligger på grund af
bestämningens form eller på grund af substantivens likformighet.
Först vill jag här framdra ett par exempel, där
osäkerhet kan yppas, huruvida kongruens föreligger eller
icke. Tömeros skrifver ’Inför dem, för hvilka min valeur
ännu blott består i mitt namn och nummer\ Schröder 83
(1825). ’Nummer’ torde hos Törneros vanligen vara
maskulinum, och Dalin upptar ordet i sin Ordbok 1850
—53 blott med detta genus, men som det på ett annat
ställe i bägge upplagorna står som neutrum, har väl
Törneros äfven brukat det så, och det blir naturligast
att fatta sammanställningen som kongruerande. Annat
är förhållandet med följande exempel, som jag för min
del1 för närvarande skulle fatta som inkongruens: ’såsom
under en paraply och parasoll’ Schröders Törnerosuppl.
I. 121 (1825). Enligt Dalins ordbok är ’parasoll’
maskulinum, och alltså säkerligen frasen kongruerande.
Bergström har däremot tydligen fattat det som inkongruens,
stötts af densamma och ändrat till ’såsom under en
paraply och ett parasoll’ s. 132. Här finna vi tydligen än
en liten medverkande orsak till inkongruensernas
utbredande, osäkerheten af genus hos det (in)kongruensbärande
substantivet. Hit kunna äfven räknas exempel med ord,
där det grammatiska genus kommer i strid med det sexuella.
I allmänhet taget torde få sägas, att äfven vid
kongruens upprepning ingalunda är så vanlig, för att ej säga
nödvändig, som af några grammatikors regler tycks
framgå. Det öfverdrifvet logiska klarhetsbudet får kanske
esomoftast ge vika för behofvet af ett kortare, ett ledigt
uttryckssätt. En följd häraf är att ord, hvilkas
upprepning mindre tynger stilen, hellre upprepas än sådana,
som äro oviga och tunga att handskas med. Ingen skulle
väl gäma önska höra adjektiven två gånger i ett
exempel som ’gaf likväl en viss idealisk ton och färg åt’,
1 Dock vackla ju ännu dessa ords genus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
