Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialektala ortnamns upptagande i ltlksspkäket. 45
af Asmyrberget. I namnet Ledingssjön har Ortnamnskommittén
föreslagit och kartan upptagit formen med -s^ i stället för den
på konceptkartan använda formen Ledingsjön.
Bland sammansättningstyper, som till den grammatiska
bildningen afvika från riksspråket, märkes för öfrigt särskildt
holari§boari Holansbodarna (Torsåker). Stället, nu ett torp.
har förr varit ett fäbodställe, hörande till byn holst Holu.
För att beteckna folket i byn använder dialekten en afledning,
som saknar motsvarighet i riksspråket: kölarna, holansa (-a är
pluralisändelse i maskulinum bestämd form). Fäbodnamnet
är sammansatt med detta folknamn, ej med bynamnet.
Namnbildningar sådana som Kläppsvattna (-et), Bergssjön
och Holansbodarna afvika visserligen från allmänna svenska
språkvanor, men äro dock lätta att införlifva med riksspråket med
bibehållande af den dialektala bildningen, som här har en viss
betydelse för uppfattningen af namnen. Men att öfverallt,
där det är formellt möjligt, bibehålla de dialektala
sammansättningstyperna vid ortnamns upptagande i skrift, skulle leda
till en mängd obekväma och ändamålslösa afvikelser från det
för riksspråk naturligaste, och dessutom ej kunna ske utan
många inkonsekvenser. Så t. ex. torde det berg i Graninge,
som kartan, enligt Ortnamnskommitténs förslag, kallar
Räfvaberget, nästan hellre böra heta Räfberget. Rent abstrakt taget,
är visserligen formen Räf vaberget tänkbar i riksspråk, då den
är bildad i analogi med det i riksspråket upptagna ordet
dagakarl, och då i en stor del af södra Sverige det lokala
riksspråket, i anslutning till därvarande dialekter, har en
utpräglad benägenhet för en dylik bindevokal mellan lederna i
sammansatta ord, en benägenhet, som särskildt i ortnamn kan
vara mycket rotfäst. I norrländska dialekter åter hör en sådan
bindevokal som -a- i Räfvaberget ej hemma i hvilka slags
sammansatta ord som helst, utan endast i en mindre del af
dem, väsentligen sådana, hvilkas första led är ett ursprungligen
kortstafvigt ord. Det norrländska riksspråket har, i
öfverensstämmelse med uppsvenskt riksspråk i allmänhet, en afgjord
obenägenhet för en dylik bindevokal, äfven i sådana ord, som
i den lokala dialekten ha ett dylikt -a. Denna det lokala
riksspråkets obenägenhet för bindevokalen delas naturligtvis
äfven af de dialekttalande själfva, när de vilja tala eller skrifva
riksspråk. Man torde därför knappast göra de dialekttalande
någon tjänst genom att skrifva Räfvaberget, snarare kanske
tvärtom. I sådana, med ordets appellativa betydelse starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
