Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
herman geijer.
af en sådan traiisformeringstyp, numera i det hela kännbart
föråldrad, om också möjligen ännu lifskraftig nog att på ett
eller annat håll ge upphof till en skrifning på -eå(n) af ett
gammalt namn på -å(n), utgör naturligtvis ingen grund att
modifiera den från nutida synpunkt gjorda indelningen af
tran sf ori ne ri ngsmöj liglie t e rn a.
Däremot påkalla som sagdt namnförhållandena i det
inre Jämtland en komplettering af den ofvan gifna
framställningen. Inom detta område, hvars dialekt i särskildt hög
grad skiljer sig från riksspråkssvenska, har nämligen
sträfvandet att aflägsna eller förmildra namnens starkt dialektala
karaktär mer än annorstädes verkat som en själfständig faktor och
ledt till ännu som mönster verkande transformeringar och
traiis-formeringstyper, för hvilkas uppkomst ingen slags
betydelse-hänsyn spelat någon roll. Utrymmet medger nu endast ett
knapphändigt exemplifierande af några bland de viktigaste af
dessa typer, hvilka gemensamt, med ett i det föregående
användt uttryck, skulle kunna kallas konstruerande
transformeringar i motsats mot de hittills hufvudsakligen
framhållna och äfven här liksom säkerligen allestädes
hufvudmassan utgörande öfvers ät t an de t råns formeringarna. Såsom
af exemplen skall synas, kunna de båda transformeringsartèrna
icke skarpt begränsas mot hvarandra, liksom ingendera heller
är skarpt begränsad mot det namnbehandlingssätt, som i det
föregående kallats rekonstruktion.
Den dialektegendomlighet, som gifvit anledning till den
mest genomgående konstruerande transformeringen har varit
den med riksspråket mest oförenliga : apokopen af ändelsevokal
i förening med cirkumflex på stamstafvelser! enligt typen : kr
: Arc, fö$ : Förse eller Forsa. Till sitt ursprung är denna
transformeringstyp naturligtvis icke en konstruktion, utan
urgammal tradition. Are, på 1300-talet skrifvet aray dat. arum.
är att betrakta som en vid sidan af dialektformen alltjämt
fortlefvande lokal riksspråksform, direkt hvilande på
forn-språksformen. Men motsvarighetstypen ar : Are har
sedermera verkat produktivt och gifvit upphof åt riksspråksformer
af samma bildningssätt som Are ehuru utan motsvarande
tradition. Ändelsen har i regel blifvit e\ a har möjligen
föredragits i några fall, däribland kanske särskildt efter långt men
torde oftast vara inkommet genom godtycklig, ehuru stundom
häfd vunnen ändring i skrifttraditionen, eller bero på
namn-gifning i nyaste tid. Som alldeles blottad på betydelseinnehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
