Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
TH. HJELMQVIST.
kan sielf lathe fike och fare". Svenska riksdagsakter 2: 72
(1562): "Kom för retta loan Persson . . och kärde till sine
grannar att the igenteppe konungzådron i Öris ström och Öör
wad, så och att then mest igentepper, brakar, fijker och far
som minst skattar och äger." Hausen, Bidrag till Finlands
historia 2: 227 (1588). "Den som mere fyker och far än
han äger deell i åker och ängh och skatten aff byn, han
skall haffua föruerkat sine rössior." S. s. Såväl i det
första exemplet som i de två sista är det fråga om fiske. I
de anförda språkproven betyder "fika och fara" bearbeta,
bruka, se Söderwall.
S. 178, r. 16 uppifr. ff.: " [Bönderna] klagade att, när
dhe äro på deras åker och äng, då fiske dhe och fahre deras
fiskewatn, lösinge koner, huussmän och annat sälskap, uthan
jordägandens loff eller minne" (1545). S. s. r. 14 ff. nedifr.:
"Derför dömbde wij, att ingen skall drista efter denna dag
att fiskia eller fahra för benämpde [= förbenämnde] fiske watn"
o. s. v. Dessa citat äro hämtade ur en avskrift av en "utaf
L. Hausse och C. Lijnman vidimerad kopia af originalet" (se
s. 177). På grund av de förut anförda exemplen på fika och
fara synes det mig högst sannolikt, att fiska och fara i
citaten beror på avskrivarens okunnighet om det gamla talesättet:
då han ej kände till fika (fijka), ändrade han det till det
välbekanta fiska {fiskia), som han fann giva god mening.
S. 211, r. 10 nedifr. ff.: "Oss emellom hemligen sagt:
den sak [ett mål] wille iag wel aff ider . . wunnith haffue,
huar iag wille man [skule] haffua ffortffarit [fullföljt det].u
Ur ett brev från Erik Fleming till rådet i Keval (1547).
Utgivarens tillägg av skule beror sannolikt på en
missuppfattning av man: Detta ord är här ej pronomen, utan adverb =
blott: "Om jag blott ville hava fullföljt", d. v. s. "hade jag
bara velat fullfölja" (saken). Man såsom partikel = bara
är vanligt i äldre nysvenska, se — för att endast
hänvisa till ett par ex. — Gustaf den förstes registratur 10:
157 (1535), Gustaf II Adolf, Skrifter 490 (1622).
S. 301, r. 3 nedifr. ff.: "Som vell giörs behoff [at]
saltt här ved Eders K: Mttzs gordar att salta fiskenn medh"
(1554). Utgivaren har onödigt tillagt af; jEr Svenska
Akademiens Ordbok under behof (B 871).
S. 309, r. 14 nedifr. ff.: "Thet the fattige skolie haffwe
aff them (adelsmännen m. fl.) igänn, både salth och annedt,
mötte tho dubbelth vpbetale." Ur en handling från omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
