Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
bengt hesselman.
arbeten "Den trogne herden" och "Kongaskald", och därefter,
några sidor längre fram:
"Anonymi Götha Kämpewijsa om konungen och Hr.
Peder är af Holmström öfver actionen wid Narva 1700".
Då Celse var betydligt äldre än Lidén, f. 1709, och
tillhörde en gammal litterär släkt, anser Schück, att hans
uppgift tydligen bör tillmätas större trovärdighet än Lidéns.
S. anför vidare som ytterligare skäl, att Lidén, då han
sedermera skrev ett tillägg till sin Historiola, där gjort en
anteckning, på tal om Holmström, av innehåll, att Hr Cancellie
Rådet M. v. Celse sagt honom "det Holmström ær auctor till
Göthiska Kæmpevisan", som Lidén förut tillagt Eurelius.
"Frågas sålunda nogare efter rætta auctoren„.
Varav S. anser sig kunna sluta: l:o att Celse känt
Lidéns uppgift och för honom förklarat denna oriktig, 2:o att
"Lidén ansett sig böra söka en hemul för sin uppgift, men
— vad som är av vikt — någon dylik har han icke fwinit,
och han har således blivit svaret skyldig".
Dessutom anser Schück, att Celses uppgift i och för sig
är sannolikare än Lidéns. Av inre skäl. "Det finnes ej den
aflägsnaste likhet mellan den på dialekt skrifna, i folkvisans
tonart hållna kämpavisan och Dahlstiernas alla andra med
säkerhet kända poem med deras bombast och italieniserande
skaplynne. Däremot erinrar denna kämpavisa onekligen
ganska mycket om Holmströms folkliga dikter" 1.
1 S. åberopar Atterboms uttryck "Utan särskild underrättelse
skulle väl ingen förmoda, att den (Kämpavisan) härrör från en
författare, som satt förtjust vid Marinis och Lohensteins fötter". Häri
torde knappast behöva inläggas mera, än att det är svårt att se
någonting av Marini eller Lohenstein i Kämpavisan. Som uttrycket
står hos Atterbom, är det endast fråga om olikheten mellan visan
och Dahlstiernas försvenskning av Guarinis Pastor Fido. "De likna
hvarann blott deri, att kftmpa-tonen i den ena och herda-tonen i den
andra drifvas bägge till caricatur. Båda dessa benägenheter till o-mått
igenkänner man i ’Kunga-Skalden’; men tillika en oafbruten sträfvan
att upphäfva eller utplåna motsatsen dem emellan." Längre fram
skriver han: "Anträffad bland en mängd andra visor ’tryckta i år’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
