Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CJIÖTA KIÄMPA-WISA.
221
I samma strof kallas kulorna baane-Bäär, dödsbringande bär:
en ’kenning’ àv god isländsk typ, som D. nyskapat av
inhemskt material. En annan likartad är Vatu-skrinda =
skepp. (KS 51.)
Carl XI:s svärd heter Baana-Tirfing i skildringen av
striden vid Christjanstad: KS 38. I noten upplyses: Hvad
Tirfing för et Kiämpe-svärd var, som aldrig drogs uth för
gäfves, uthan det skulle giöra Baane, lääss i Hervara saga
Cap. 2 och flere städes.
Jämför i GK om Karl XII:
Då hwijfwa Kuüg CARL mä Tirfingen röö
Som aldrig drogs uth utan baane.
GK 92.
I KS skildras s. 37:
.... huru klart af desse Segrar brinner.
Kung Carls guld-smidde Brand i detta stora slag.
Noten’ omtalar: Brann eller Brand är et Kiämpe-svärd,
som Västgiöta-vijsan lyder: Hialmar draar uth sin bruna Brand,
han glimmar alt som Solen den röda.
Jämför:
Å då drog Kung CARL uth sin gullsmidde Brann,
Han skijner alt som Sohlen then röda.
GK 91.
Den som nu tror på Holmströms författarskap, får väl
tänka sig, att likheter sådana som de anförda bero på plagiat
eller lån från Dahlstierna. Man måste då medge, att
Holmström plagierat med en viss grundlighet, då han inte ens
försummat att annotera de lärda noterna till Dahlstiernas dikt.
Från dessa fornnordiskt klingande ’kenningar’ och ’heiti’
som Tirfing, Brann komma vi in på egenheter i ordförrådet.
Gunno Eurelius var dalsländing, från Örs socken i
Nordals härad. Den natur, han skildrar, är värmländsk-dalsk
skogsbygd och hans ordförråd är i enlighet därmed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
