Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
BENGT HESSELMAN.
Högeligen åstunda1. V. B. ’Åstunda något men éj veta hvad’
illfänjas Sud. id.: Ihre, Rietz m. fi.
den Piga är ey gree 88. Hanselli översätter ’ej god att
löpa på, nappas med’. Jfr Ihre gre Verml. Han är icke gre.
h. e. ’han är icke god at löpa på’. Jag har förgäves sökt
ordet i andra svenska dialektordböcker. Jfr no. grei, också i
liknande betydelse. KS 42 greer sitt Håår ’reder ut sitt hår’.
hin digre å hin dålje: Ihre dolg stor, ansenlig Verml. Dal.
skåår: dine slagne, som liggia där i skåår 97: Ihre
skär V. G. ’slag’ O. G. Linea quam servat fæniseca! Götal.
enl. Rietz.
Lignell skriver s. 112: UI vissa socknar nyttjas högst
öfverflödigt, såsom fyllnadsartiklar i samtalet, orden: må vetta,
kan tro".
Jämför i Kämpavisan:
Han nappa uti Slöja, men kan troo ho streeta moot 81.
Men då ska troo Herr Pädars öga dä rann2 90.
Men då ska tro de Gårda-Män de börgia speta skinn 92.
Jfr: Å hwem troo där flänger i footsijdan Kåfft 97.
Som man finner, är det ej så oriktigt, då D. i
Kunga-Skald säger om landsmannen i Nya Sverige, som talar i hans
eget namn, att han kunde minnas ännu, fast han så länge
varit borta i främmande land,
Som vore det i Gåår, hur mine Landsmänn tala
I Värmars Bygd. — — —
Tör fullständighetens skull anför jag till sist några
karak-täristika för Isr. Holmströms språk. Också det är ganska
egenartat, starkt lokalt färgat, som det är. Man kan nästan
betrakta Holmström och Dahlstierna, språkligt sett, som två
polära motsättningar i samtidens litteratur, den ena utpräg-
1 Även i Uppland.
2 Orig.: raan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
