Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLANS LÄSEBOK.
11)
mot ’visas’. Därjämte har man naturligtvis även ändrat
sådant, som utan att vara arkaiskt avvek från det i skolan som
mönstergilt betraktade språkbruket, så t. e. har utropssatsen:
’för Räfven hvad för fynd!1 ändrats till ’för räven, tänk vad
fynd!’ Ingår i motivet till denna ändring en kanske
omedveten vana att tänka på satsanalysen?
I läsebokens första upplaga står emellertid detta stycke
ännu betydligt närmare originalet än i de senaste upplagorna,
ett förhållande, som är typiskt för läseboken i sin helhet. I
den ingress, varmed Stockholms Dagblad beledsagat hr F. W.
Lindvalls ovan omnämnda genmäle mot lektor Ö:s kritik,
påpekar också tidningen särskilt, att läseboken från upplaga till
upplaga undergått en utveckling till "allt större förträfflighet
i allmänhet". Som exempel på de pedagogiska
språkrensningar och förtydliganden, vari utvecklingen i detta fall bestått
m& anföras: att satsen ’Den frukten syns ej endast mogen’,
ändrats till ’Den frukten ej blott synes mogen’, vari ordet
’synes’ i tionde upplagan blivit kursiverat; att första
upplagans ’hon* (om frukten, i originalet ’han’) utbytts mot ’den*;
att ytterligare några rader strukits, antagligen för att
undvika uttrycken ’han aktar ej för någon synd’ och ’lians
fötter ej på marken tö va’.
Å andra sidan kvarstå de väl ännu mer föråldrade
uttrycken ’längst i skogen’ och ’sin harm han dölja tror’.
Naturligtvis kan man ej förutsätta, att de undgått utgivarnes
uppmärksamhet, och skälet till deras kvarstående får väl därför
sökas däri att sammanhanget och det metriska schemat här
göra en ändring mindre lätt än i de förra fallen. När även
raden ’att till de sköna bär sig svänga* kvarstår utan ändring,
beror detta däremot sannolikt på att man ej sett, att ’svänga’
här i enlighet med ett den tiden allmänt språkbruk står i
betydelsen ’svinga’, en betydelse som ju nu för tiden blott
undantagsvis kan uttryckas genom det förra ordet. ’Svänga’
är här rimord, men läseboken har stundom i analoga fall offrat
rimmet för sina språkrensningssynpunkter.
Språk och Stil. X. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
