Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en samling arka ismer utt nutida lagspråk.
173
dock rätt vanliga. Ex.: "Vill eller kan parten ej denna ed
gånga ..." (R.B. 14: 9), "Nu skall arf skiftas . . . g&nge då
bröstarfvingar till. . (Ä. B. 1: 1), "vare gifven ed så gild
som gången ..." (R. B. 17: 17), "gods, som i arf gånget är . . ."
(Ä. B. B. 13: 2). Gånga förekommer även sammanställt med
åter = gå tillbaka. upphävas. Ex.: "Gånge ock den fästning
åter" (G. B. 4: 2), "Lagligt stånde, olagligt återgånge" (J. B. 7:1).
*rött, i ssg.: avrötty är gsv. supin. till rödja. Detta
verb böjdes i fsv. rypia, ruddef rudd. Sedan infinitivens y
övergått till ø (Nor. Aschw. Gr. § 116) och ø analogiskt inträngt
i de Övriga formerna, böjdes verbet i gsv. rödja, rödde, rödd,
sup. rött. — Ex.: "Nu hafver han sin del uppbrukat och
afrödt i åker och äng . . ." (B. B. 3: 2).
*stånden till stånda, fsv. standa = fsv. sta, nysv. stå, som
trätt i det förra verbets ställe. Detta böjdes: standa, stop,
stopUj standin. Av dessa former äro nysv. pret. stod och
stodo ännu allmänna, men för Övrigt är verbet arkaistiskt och
har som sådant hemortsrätt i lagspråket, vari förekomma inf.
stånda, pres. konj. stånde, pres. part. ståndande = beståndande
(Se B. V c 3), men pret. part. * stånden händelsevis blott i ssgr:
förstånden = förfallen, samt utstånden. — Ex.: "i hemul stånda"
(J. B. 11: 5), "Lagligt stånde, olagligt återgånge . . ." (J. B.
1:1), "må ansökningen icke bifallas, förr än det visas, att
handlingen blifvit ståndande" (K. F. Lagf. § 6), "Femte (laga
fång) är pant om den lagligen pantsatt och förstånden är"
(J. B. 1:1), "efter utståndet straff" (Str.-L. 2: 19).
*suten, sutit till sitta, fsv. sitia, vars t efter pres. sitter
förlängdes i verbets övriga former. *Suten förekommer
blott i ssgr: pl. besuten, fullsuten, försuten; sutit åter finns
enkelt och i ssgr: besutit och försutit. Ex.: "jord, hvarå
åbo ej är besuten" (L. dikning § 20), "besutna delar"
(hemmansdelar, nog stora att gifva ägaren uppehälle) (Skift.-St. § 86)
"Nu kan så hända ... att Rätten i ty mål ej fullsuten är ..."
(R. B. 13: 4), "Har tid . . . blifvit försuten ..." (Str.-L. 6: 7);
"förklare de domen allena, som öfver saken sutit..." (R. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
