Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
A. LOUIS ELMQUIST.
av am.-eng. r (jag syftar då på uttalet i mellersta delen av
landet, där också flertalet svensk amerikaner bosatt sig) torde
följande beskrivning få gälla: a) efter p, t. ex. i three, är
det en apiko-gingival tremulant (alltså dallrande), b) efter t1
och d är det en perspirerad resp. pertonerad apiko-alveolar
frikativa, mindre hörbar i förbindelsen str, c) i ställningen
efter p och k 1 (skrives oftast med c), dock icke efter sp och
sk (= 5c), är det en apiko-kakuminal frikativa, bäst hörbar
framför främre vokal (i vilket fall det ligger på gränsen till
de apiko-alveolara ljuden), dock överhuvud mindre
framträdande än frikativan efter t (jfr ovan), d) i andra ställningar
(alltså t. ex. i road, spread, scream, brown, freeze, shriek,
bird, car, very) är det ett apiko-kakuminalt ljud, dock icke
frikativt (ej heller dallrande).
Därför förefaller det mig, i motsats till förf., icke
"synnerligen fult" då det am.-eng. r-ljudet i am.-sv. uttalas i
förbindelse med (urspr.) am.-eng. t, d, l, n, s (vilka bildas
längre tillbaka än motsvarande sv. ljud), ty de båda ljuden
i ljudförbindelserna närma sig, så att r-ljudet + t osv. endast
med svårighet kan skiljas från svenska apiko-alveolarer. Jfr
vidare Noreen, Vårt Språk I 431, "I riksspråket kunna alla
(utom r) efter vokal ersättas i vårdad sång och (affekteradt)
högtidligt föredrag af förbindelser af r med respektiva
dorso-gingivala ljud . . . såsom i finländskt svenskt riksspråk
normalt är fallet . . . Emellertid kunna äfven motsvarande
förbindelser af r med apiko-alveolara ljud . . . användas,
åtminstone i högre stil och stundom i finländsk svenska — liksom
alltid i gutniska — ehuruväl i så fall r ofta i Sverge är så
reduceradt att det snarare torde vara att uppfatta som ett
blott öfvergångsljud mellan den föregående vokalen och det
apiko-alveolara ljudet, liksom förhållandet obestridligen är i
1 Egentligen är det väl, särskilt vid uttalet av pr och kr, blott
fråga om ett frikativt övergångsljud, som beror på det föregående
ljudets aspiration. R-ljudets avslutning synes i de flesta fall icke
vara frikativt. Många individer uttala r efter d enligt grupp d).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
