Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I 8VENSK FORMLÄRA.
113
Vi ha alltså funnit, att ett stort antal författare från
1600-talet och början av 1700-talet använde synkoperade
former av slutartikeln -en. De granskade författarna härstamma
från flera skilda landskap och representera olika
samhällsklasser och verksamhetsfält; deras skrifter röra sig i olika
litteraturarter, både p& vers och prosa. Man kunde tänka sig, att
företeelsen vore för tidens språk allmängiltig och kunde
träffas hos vilka författare som helst. Det är dock icke
fallet. Flera författare tyckas alldeles sakna exempel av detta
slag, och hos en del har jag endast träffat några få och
delvis osäkra fall1.
Den mest typiske inom denna senare författaregrupp är
Haquin Spegel. Han var född i Ronneby 1645 och gick i
skola i Lund; blef filos, magister där 1671; sedermera
hovpredikant, biskop m. m. Sitt stora epos Guds Werck och
Hwila utgav han 1685. Av detta har jag genomgått ss. 175
—262 (5:te och 6:te skapelsedagarna) i 1705 års upplaga. Här
saknas fullständigt synkopen. Det heter alltid munnen,
mannen, sonen, bonden, windén, qwällen, ålen, gården eller g år en
(s. 196), botnen, naturen, karlen etc. Orden på -el sluta på
-elen eller -len t. ex. himmelen (alltid), bödelen, sadelen,
torn-dy flen, foglen. De på -er ha vanligen -ren, stundom -eren :
wintren ~ winteren, vtiren, fadren, salamanåren. Särskilt
märkas orden på -are, som i obest. f. sluta på -are eller -ar, i
best. f. alltid på -ären, t. ex.: Som Apothekaren, och alla
hans gesäller (en hel alexandrin!) 203, När honom Fiskaren
medh färska maten spisar 182, holländaren, jägarenr
mästaren; jag har räknat c. 20 exempel på -ären.
Hos Erie Lindschöld (f. i närheten av Skeninge i
Östergötland 1634; Hanselli IV, s. 102—184) har jag träffat
1 En sak för sig är, att exemplen p& synkope saknas i det
allra högtidligaste skriftspråket, det arkaistiskt hållna religiösa
språket (liksom naturligtvis i bibelupplagornas språk). Det behöver
icke visa, att syxikope saknats i resp. författares profana skriftspråk
eller i deras talspråk.
Språk och Stil. XI. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
