Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
K. F. SUNDÉN.
(pengar), Norra latin[läroverket) dekis (< dekadans), Sigge
(< Sigurd, Sigfrid, etc.). Ty suppleringen möjliggöres här
väsentligen därav att prototypens mem bra ingått en stereotyp
förbindelse (vid primitiva utgöra fonemen en sådan förbindelse),
så att i kraft av kontiguitetsassociation man vid begripandet
associerar den bevarade leden,med det falla morfemet, så länge
det förra ej blivit, usueljt. Denna procedur, som icke alltid
medför en semologi$,k additiQjx eller betydelseförtätning såsom
resultat, kan, om nrøn så vill, kallas en morfologisk supplering.
Den kan också k^las ’yttre’, och den deiktiska suppleringen
måste då bejjämji^s ’inre’. Men det konstitutiva för dessa
båda suppleringar’ är att den ena sker med ledning av
kontiguitetsassociation, den andra med ledning av situationen.
Denna olikhet framhålles icke av Noreen. Han synes i stället
förneka suppleringens förekomst vid historisk ellips eller ock
vill han tillerkänna detta namn blott åt sådana morfem där
ingen supplering längre företages. Ty den historiska ellipsen
betecknar han såsom ’död’, och ingenstädes anför han eller
åtminstone avser att anföra ’fall där den är levande.
Vi ha tvingats till dessa psykologiska dissektioner även
av det skäl att det ges morfem vilkas begripande utan tvivel
kräva en semologisk supplering, men likväl icke av Noreen
betraktas såsom elliptiska. Denna supplering innebär liksom
den förra en semologisk addition, men olikheten är att här
situationen ej lämnar någon ledning, utan att den hörande
(läsande) är uteslutande hänvisad till sina egna intellektuella
resurser, om än medgivas måste att situation eller
kontiguitetsassociation kunna i någon mån bidraga till begripandet.
Den kan därför betecknas såsom sj äl vsupplering. Noreen
hänför dylika uttryck till det fenomen han kallar brak y lo g i, en
term som redan användes av antikens grammatici. Han
betecknar ellips såsom det ’förkortade’ och brakylogi såsom
det ’korta’ uttryckssättet, men dementerar genast denna
skillnad -då han antager Gerbers1 bestämning: ’Brachy-
1 Jfr Gr. Gerber, Die Sprache als Kunst, Bromberg 1871, I, 490.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
