Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
ANDERS GRAPE.
behöva lämnas helt utan svar. Om man hit får föra de
’provinsialismer’, söm utan att uteslutande tillhöra den
finländska svenskan1, dock där äro vanliga, under det att de i
Sverige träffas endast mer eller mindre sällan, kunna möjligen ett
par av mig helt tillfälligt annoterade uttryck här vara att nämna.
Sid. 6 användes så vida i betydelsen så till vida som, då ju,
eftersom. Nordenstreng (Finl. svenska, s. 34) vill räkna detta
som en finlandism, numera försvunnen, men på 1700-talet ej
alltför sällsynt och ännu hos Runeberg anträffbar (se Berg i
Pedagog, tidskr., 1900, s. 78). Men exklusivt finländsk är
denna betydelse och användning, som Berg senare påvisat
(S. o. S., 3, s, 136 f.)2, emellertid icke. — Som en typisk
finlandism har man som bekant rätt allmänt räknat par = ett
par (jfr Nordenstreng, a. a., s. 67; Berg i Pedagog, tidskr..
1900, s. 77; Saxén i Finsk tidskr., 56 (1904: 1), s. 309, osv.),
ehuru det i äldre tid möter bl. a. hos Sahlstedt3. Hos Gadd
(s. 61) möta vi par endast i frasen: i et eller par år, och
denna sammanställning får tvivelsutan räknas som allmänt
svensk. Om finländska egendomligheter till äventyrs kjinna
vara att spåra t. ex. i ord som endaste (adv., s. 64), vämja
(subst:, vämjelse, s. 27), trumpig (trumpen, s. 28) osv., i
former som rota (rote, s. 24)4 m. fi., i en genusväxling som t. ex.
ct Förmälning (s. 68) o. a., i verbalböjning som börjes (s. 4).
slöser (s. 33, slöses s. 75 f.), öker (s. 23, men ökar, s. 55), i
användningen av prepositioner i uttryck som kunskap af. . .
(= om, s. 20), förakt af... (= för, s. 62), känslolös af. - .
1 Jfr Nordenstrengs definition i Finländsk svenska på
1700-talet (Sv. Litt.-sällsk. i Finl., Förhandl. o. uppsatser, 15, 1901), s. 26.
Det torde möjligen kunna ifrågasättas om ej den här givna definition
är väl snäft formulerad; den inrymmer endast vad jag — med
Nordenstreng, a. a., s. 48 — skulle vilja kalla ’exklusiva finlandismer’.
2 Jfr även Saxén i Finsk tidskr., 56 (1094: 1), s. 308.
3 Jfr Ljunggren i Förhandl. o. upp»., 18 (1904), s. 92.
4 Jfr Helsingfors sv. landsmålsfören-.s lista å ’Skiljaktigheter
mellan finländska svenskan o. rikssvenskan’ (i Förhandl. o. upps., 15.
1901), s. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
