Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT-BEHANDLINGEN I RICHARD 8TEFFENS ÖVERSIKT ETC. ’ 285
också numera allmänt följas vid utgivandet av äldre
litteraturverk".
Så alldeles höjda över all diskussion äro väl ändå inte
dessa grundsatser rörande stavning och "språkform", när det
är fråga om en läsebok avsedd för de tre högsta
gymnasieklasserna. Hänsynen till lärjungarnes ortografiska behandling
av sitt modersmål behöver väl knappast på detta stadium
drivas därhän, att denna synpunkt är den enda, som får göra
sig gällande. Det finnes utan tvivel även andra synpunkter,
som här måste beaktas.
I den nu gällande undervisningsplanen för gymnasiet
föreskrives, att lärjungarne skola erhålla "en efter deras
förutsättningar afpassad framställning af grunddragen af svenska
språkets historiska utveckling". Det är tydligt, att om inte
en dylik framställning skall fullständigt sväva i luften, måste
den ansluta sig till de i den använda läseboken meddelade
litteraturproven från olika tider. Det är också tydligt, hur
pass skickad en efter nyaste rättstavningsregler normaliserad
språktext — låt oss säga från 1500-talet — skall vara att
erbjuda underlag för en historisk framställning av vårt språks
utveckling, för så vitt det är fråga om språkets ljud-former!
Endast ett par exempel äro tillräckliga för att belysa detta.
Lärjungen får höra (eller läsa i t. ex. Ljungstedts lilla
Ver-dandiskrift Modersmålet), att under den yngre nysvenska tiden
hv i uttalet har övergått till v. Men hans textprov i
Översikten synas ha genomfört denna övergång alltifrån Olaus
Petri — ja f. ö. redan i riddardikterna (i Isländsk och
fornsvensk litteratur)! Redan i Eufemiavisorna och sedan allt
fort skrives vat, var, vilken o. s. v. Detsamma gäller om de
skriftliga beteckningarna för dental frikativa, th och dh. Den
senare förbindelsen — i ord som godh, bidha — tycks
överhuvud ej förekomma i de Steffenska läseböckernas text.
Däremot får th följa med fram till Olaus Petri, men där och
alltsedan skrives uteslutande tu eller du, där o. s. v.
Huru detta stämmer med rektor Steffens uttalande, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
