Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
HJALMAR LINDROTH.
Former med -an för ~in, -en äro ju kända i ett mindre
antal från åtskilliga skrifter omkring 1600 (även förr, jfr ovan
och ytterligare strax) och framemot -— låt oss säga 1670.
(De därefter uppträdande, inklusive Hofs stockholmska
former, håller jag tillsvidare undan.) Den provinsiella
karaktären är hos åtskilliga av dem omisskännelig. De klart
uppländskt färgade tar jag nu inte fram i första hand, ty där
frestas man aprioriskt till direkt anknytning till de Hofska
stockholms-aww, • vilka inte få på förhand förrycka domen om
de tidigare formerna. Följande strödda ex. däremot äro
tjänliga till belysning.
1. Från Jöns Ulfssons till Ervalla (i Örebro län)
jordebok av 1498 (se Johansson Noraskogs arkiv 3, 450 f.)
har jag antecknat tiernan (n. pl.?), ælfuan, (h)wassan 2 ggr
(ordet alltså fem.; jfr Söderwall hvas). Detta är väl de
äldsta som hittills förtecknats Uteslutet är kanske dock ej, att
de äro uppländska.
2. Bure uppger Sumlen 41 säng an uttryckligen såsom
ångermanländsk form 2.
3. Bröms Gryllenmärs visbok (från c. 1620), som
innehåller många västgötska drag (se Noreen Vårt spr. 1,
164) har visserligen i stort sett stark f. på -en, men där
träffas dock åtskilliga -an: iungfruan 10 (108), siälan 104 (202),
brudhan 120 (218) 2 ggr, handhan J22 (220). Dessutom hör
väl ss. a-form hit nöckla till dööra 168 (266), mindre säkert
till sängha 121 (219) (jfr fsv. til senga gaa Schackt. 772).
4. Lars Kagg var en klen stavare. Hans modersmål
västgötskan träder ofta rätt ohöljt fram i hans brev från
åren 1633 o. följ. i Oxenstiernska brevväxl. bd 9. Också fem.
-an är synnerligen rikligt företrätt; jag nämner: tiänstan 591,
tidhan vanl,, t. ex. 598, dåteran 612, sakan 615, nådan 616,
älfvan flerstädes, t. ex. 62J, nödhan 622, efter handan 635.
5. I Johan Ekeblads brev finnas flera -an. Ett
har t. o. m. fått slinka in i Sjöbergs uppl., nämligen roossan
(sjukdomen) s. 158. Att vi böra tänka på västgötska, visar utom
annat Falebygdan s. 154, Fahlebögdan 277 (mig meddelade av
Doc. Th. Hjelmqvist; sid. efter uppl.). Ekeblad kom först
1649 som 20-åring till Stockholm.
1 Maskul. ex.: mosn, bækken, skoghen.
2 På somnan Suml. 59, också från Norrl. och uttryckl. satt i
motsats till det finare språkets sömnen, kan av två skäl ej byggas. 1.
Den sista bokstaven är bortraderad och har snarare varit r. 2. sömn
är eljes mask.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
