Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITISKA STRÖVTÅGi
13
icke mæk o. s. v. såsom i dialekten1. Starka verbs supinum
slutade på -et såsom i dialekten. Däremot minnes jag den
förvåning, som den grava accenten i vissa verbalformer
(skriker) framkallade hos mig; minnet knyter sig till den tid,
då jag besökte församlingens småskolà. Det får väl härav
slutas, att vi uttalade med akut accent såsom i rspr.
Dialektens imperativ pl. på -a användes icke, men naturligtvis
apokoperade imperfekter. — En detalj från nyssnämnda år
har fastnat i minnet. Min syster, som samtidigt gick i
folkskolan. rapporterade, att en av kamraterna under sin strävan
att tala fint med skolrådsordförandens dotter hade uttalat
nægløra (med dentalt 1) för naglarna, vilket icke vunnit gillande.
Ett par ord om genus böra nog sägas, innan jag lämnar
barndomsspråket. Då vi ständigt hörde allmoge tala med
användande av han och hon även om sakord, så hade vi
ju rätt gott öra för den saken. Men, som redan nämnts,
hade vi uppgivit det i sista hand utslagsgivande kriteriet,
artikelformen på -a i femininum. Det hände således, att
dörrn blev han, varpå min far brukade göra anmärkning.
Jag minnes egentligen, att det hände mina yngre syskon,
att de direkt felade. För egen del erinrar jag mig ett litet
förhör, som skedde, just som vi gått upp från kvällsvarden
en afton. Jag minnes huru jag stödde ryggen mot
kakelugnen, medan min far stod i motsatt hörn av rummet och min
guvernant, som också deltog, satt i ena soffhörnet. Jag fick
svara på han eller hon för uppgivna ord, och har intryck,
att det gick bra. Men så kom ett ord, säkert var det b&t.
Då svarade jag den. Min far försökte klargöra den dåtida
grammatikens "antingen han eller hon, tortium non datur".
Jag tog mig en funderare till och svarade ånyo den, då
guvernanten skrattande anmärkte "Han har sitt den-kön, han".
Något minnesfel i denna lilla episod anser jag icke möj-
1 Mäk har nog inte så längesedan tillhört Västergötlands
prästgårdsdialekt. En anekdot innehåller följande intressanta dialog.
Prostinnan: Hå, hå, far lelle. Prosten: Hå, hå, mor leila.
Adjunkten jäspande, efter en lång paus: Aj ena mäketa då!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
