Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
KAT. BECKMAN
terminologi, d. v. s. den meddelar en ny
föreställningskombi-nation. Den har som formellt kännetecken det finita verbet.
Och den har till funktion att utgöra ett för sig självständigt
yttrande. Massor av i spr&ket förekommande satser ha alla
dessa egenskaper; de utgöra hjärtfiguren i centrum av den
allmänföreställning, som vi kalla sats. Men här ha vi en rik
utveckling av de yttre fälten. Fältet 6 skulle inrymma
uttryck, som ha den typiska satsens formelement, det finita
verbet, men icke meddela en ny kombination. Detta är, vad
man kallar bisats. Fältet 5 skulle innehålla uttryck, som
äga den typiska satsens betydelse utan att äga dess form.
Det blir t. ex. interjektionella uttryck eller uttryck av formen
borta, bra, men hemma bäst.
"Rosetten" kan även ge en åskådlig föreställning om de
specifika svårigheter, som möta vid det språkliga materialets
definierande. Det kan ofta te sig mer inkrånglat än på vår
figur. Rosetten kan bestå av flera cirklar än tre, och det
behöver icke nödvändigt vara just de tre här angivna
synpunkterna, som bestämma. Vid sammansättning kan man
definiera strängt etymologiskt. Då blir ett ord som åska en
sammansättning. Man kan inskränka sig till sådant, som
även för vår tids människor uppfattas såsom en förbindelse
av två igenkänneliga ord. Man kan se till formen, i vårt
språk företrädesvis karakteriserad av semifortis. Då få vi en
cirkel, som skär den föregående, vi få ett stort fält, som
innehåller ord, vilka stämma med båda definitionerna. Och
vi få de s. k. formella sammansättningarna, som ligga
utanför den ena men inom den andra. Det är just tillvaron av
det gemensamma fältet, hjärtfältet, som inbjuder till logiska
subreptioner. Detta kunde ju vara. Men det är andra saker,
som spela in, och det är associationer, lika de logiska
subrep-tionerna som i språkets eget liv inverka på utvecklingen, icke
blott p& utvecklingen från generation till generation utan även
på vad vi i föregående uppsats kallat personlig språkhistoria
1 Det är nog inte bara grammatisk teori, som gör oss obenägna
att avstava dårs-kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
