Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADVERBIELL PLACERING AV ATTRIBUT 59
Aven en i prosa appositionellt efterställd bestämning,
som ju står attributet mycket nära. kan ehuru sällan
placeras så:
Från alin sinnen skild, hvem ger mig syn och öra
Uti en diktad verld?
A. II, 163.
Nyss Gud, nu åter mask, hvad sänkte dig? — En svindel
K. II, 71.
jj. Frågepronominet eller ett frågeadverb hör till satsens
predikatsdel enligt typen:
Aux pro messes du viel pourquoi renoncez-vous?
Racine.
Af ett förrädiskt hopp, hvi Återkallas jag.
L. I. 38.
Med din oböjlighet, hvem såg man kärlek para?
A. I, 240.
Men, långt frän henne skild, livad hopp bör jag väl våga
K. I, 177.
Emot mitt hjerta vändt, hvi gaf det mig ej döden?
A. I, 208.
Så placerat attribut är icke så sällan bestämning till
subjektet enligt den i klassisk franska vanliga typon:
De re refus hizarre oü serais les raisons?
Racine.
Om ut (fången i dag hur bör ditt hopp ej ökas?
A. I, 186.
Mot Kreon och nw t dig hur blind var ej min ifver?
A. I. 126.
Välan! Med denna son hvad blefvo dina mått?
A. I, 105.
Att fästa sällheten hvar gifves något band?
A. II. 255.
Och, i sitt vackra lugn, sin största menlöshett
Hur stor, hur stor är ej den fromma dufvans fara!
L. I, 286.
Ungefär lika ofta hör attributet till predikatsdelen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
