Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYS V. ARGBIGGA OCH BESLÄKTADE UTTRYCK 111
Då det gäller att bedöma det material som ovan
framlagts för belysning av problemet argbigga, tror jag, att det är
av synnerlig vikt att taga hänsyn till ifrågavarande ords
emfatiska karaktär och räkna med de möjligheter, som nyss antytts.
Om vi så göra, skola vi först och främst finna en
förklaringsmöjlighet till det ovan påpekade säregna förhållandet,
att huvudleden i så många av benämningarna för argsint
person börjar med en labial kons., i all synnerhet med b.
Det torde ej få anses osannolikt, att ett labialt (åtminstone
explosivt) uttal känts såsom särskilt effektivt för det åsyftade
ändamålet. Och av de labiala konsonanterna kan den tonande
explosivan b, på en gång så att säga fyllig och energisk, ha
befunnits mest ändamålsenlig. Spontant eller genom
analogiinverkan kan den därför ha tillkommit, i strid mot eljes
tillämpade ljudlagar, i fall, där den annars icke skulle ha
varit att finna. Så i bigg i stället för ursprungligare p.
Ingenting hindrar ju, att vi härvid särskilt tänka på
analogiinflytelse. Just ordgrupper av emfatisk karaktär torde,
såsom redan framhållits, vara starkt utsatta för
analogiverkningar, kontaminationer. Så har givetvis varit fallet även
med ifrågavarande ordgrupp. Det vore orimligt att tänka sig,
att varje ovan anförd benämning på argsint person levat ett
isolerat liv för sig. Till följd av den gemensamma betydelsen
måste de ha påverkat varandra. Förändringar ha kanske
gjorts i skilda riktningar, och de former, som befunnits mest
effektiva, ha särskilt omhuldats och vunnit större utbredning
än andra. I synnerhet har ljudgruppen bigg befunnits
ändamålsenlig, kanske delvis till följd av de kraftiga explosivorna
b och gg, delvis till följd av t-ljudets spetsiga natur. Dess
ursprungliga betydelse, den har nran emellertid alldeles tappat
bort, och det synes till följd därav omöjligt för oss att med
bestämdhet säga, om det är en regelrätt utveckling av ett
gammalt obekant grundord eller det är en blandningsform,
som utgått ur virrvarret av om varandra använda pigg, viggl,
billa, bagge?, birr, blena, blåsa osv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
