Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 NILS BERGSTEN
låg- och högtyska inflytandet haft sina givna såväl historisk
t-politiska som i den territoriella närbelägenheten grundade
förutsättningar, och medan det starka galliska inslaget i vår
ordskatt finner sin förklaring i Frankrikes kulturella och
politiska hegemoni under 1600- och 1700-talen, så har det aldrig
funnits några särskilt bjudande förutsättningar för engelskt
inflytande. När detta dock småningom gör sig gällande,
framgår det av lånordens karaktär, att det varit
representanter för den materiella kulturen, handels- och sjömän samt
idkare av den nationella idrotten, som varit och äro detta
inflytandes huvudsakliga bärare.
Undersökningen kommer uteslutande att röra sig om den
skandinaviska svenskan, ej om den amerikanska, vars
egendom-ligheter redan blivit behandlade dels av G. Andreen (Det
svenska språket i Amerika, Verdandis småskr. 87), dels av R. G:son
Berg (Svenskan i Amerika, Språk och Stil 1904), kompletterad
av E. A. Zetterstrand (i "Ungdomsvännen", 1904), A. Louis
Elmquist (Ett och annat rörande svenskan i Amerika,. Spr.
o* Stil XI, 21). Osjälvständig är V. Bergers lilla bok "Vårt
språk" (1912) om samma ämne; där ingå ofta ordagranna
stycken ur Bergs avhandling.
Till amerikansk svenska räknar jag också i detta
sammanhang vissa hemma-svenska författares skildringar av
amerikanska förhållanden. Frestelsen att i en framställning
berörande ett främmande land använda landets egna benämningar
på ting och fenomen är naturligtvis stor; i många fall är
detta oundvikligt och i ännu flera ursäktligt och begripligt.
Men över tillbörliga gränser går denna benägenhet hos
exempelvis Henning Berger, som i massa mänger in engelska
uttryck i sin framställning. Ur Bendel & Co. må följande
exempel anföras:
knock-outstöt, tubkontoret, blizzardens stranglegrepp, freight clerk.
roll-topskrivbord,bill-of-ladingclerks,basementvåning,prepaid-biljetter.
Här föreligger möjligen någon sorts snobberi, eller
författaren bryr sig helt enkelt inte om i sin engelska tankegång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
