Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Bergsten, Nils. Om engelska lånord i svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
NILS BKRCJSTEN
blott eng. betoning, men faktiskt hör man ej sällan uttalet
med betonad ultima, ja Dalin anger t. o. m. det uppenbart
franskimiterande ’k&mmf&V som enda uttal. Det senare har
— möjligen attraherat av lakej — uteslutande
ultimabeto-ning, och sedan man därigenom f&tt för sig, att ordet är
franskt, har förfranskningen sträckt sig även till det initiala
konsonantljudet; jfr det för fransk påverkan otillgängliga
djungel, som fått behålla b&de affrikata och accent.
Påtagligt är likaledes franskt inflytande i det alternativa uttalet
med betonad slutstavelse hos budget samt i
accentförskjutningen hos picknick, längre tillbaka t. o. m. stavat på franskt
sätt. Dubbelformen prä’rie~ präri’ (Lyttkens-Wulff) förklaras
naturligtvis av att ordet med sin franska börd hos oss
användes om amerikanska förhållanden. Intervju’ har sannolikt
påverkats av verbet, och to’bak har efterträtt äldre — —.
Slutligen konstatera vi accentväxling i buttler och skribler,
där likaledes fransk inverkan är otvivelaktig. Det förra
betecknas av Dalin–—, och det senare accentueras hos Weste
–— hos Lyttkens-Wulff både —–och–—. Att yngre
lånord på -er — de bägge nämnda äro minst 100 år —, som
reporter och dissenter, behållit den eng. betoningen beror
kanske på den större kunskapen i engelska bland allmänheten
numera i jämförelse med förr. Beträffande den vacklande
accenten hos skribler, jämför de .likaledes variabla sekter,
kansler.
Grav accent förekommer blott i ett mindretal av
lånorden, d. v. s. om vi bortse från ett par tre grupper, där
svenskt språkbruk kräver denna accent. Dessa äro: 2-staviga
verb på -a, sporta, luncha etc.; sammansatta subst, med senare
ledet försvenskat, ex. biffstek, gunnrum (Kock, Svensk akcent
II 90); samt enstaviga subst, i plur. med svensk ändelse,
strejker, doggar etc. I sista fallet är Kock inexakt, d& han
säger ang. accentuering av utländska ord (Sv. akcént II 465):
"får penultima fortis i pl. på -er, erhåller ordet ak c. 1, t. ex.
sfererEn mängd enstaviga få uppenbarligen akc. 2. Exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
