Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Cederschiöld, Gustaf. Några anmärkningar om verbalabstrakter på -ande (resp. -ende)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V KUBA LA B8TRAKTER PÅ -ANDE (RESP. -ENDE) 131
san. Bland de kategorier av yrkesidkare, där man ofta finner
folk med sådana otillräckliga förutsättningar, nämnde jag särskilt
kammarlärda, som läsa normalprosa vida mera än deltaga i
vanlig bildad konversation, och vilka, när de understundom
äro med i ett sällskap av icke speciellt lärda, blott
allmän-bildade personer, snarare själva docera, än giva akt på, vad
och hur de andra tala. Därjämte vill jag erinra om, att jag
i slutet av det kapitel av min bok om verbalabstrakterna,
som behandlar orden på -ande, just anför, att bruket av vissa
bland dessa ord, nämligen sådana, som uttrycka ett
upprepande och tillika ha en något klandrande mening, fått
jämförelsevis riklig användning i de högre bildade kretsarna,
t. ex. bland studenter, ehuru bruket har en prägel av
självsvåld och skämtlynne, som gör detta bruk snarlikt
användningen av arkaismer och uttryck från kanslispråket i
skämtsamt talspråk. Enligt vad prof. Hesselman meddelat mig,
ha avledningar på -ande, som tillhöra just den nämnda typen,
i någon mån inträngt i dialekter, som stå stockholmskan nära.
Ytterligare kan jag anföra, att jag på det nyss omnämnda
stället i Svenskan som skriftspråk framhållit, att inblandning
av uttryckssätt från normalprosa och andra stelare stilarter i
ledig stil, särskilt umgängesspråk, icke vore ovanlig hos
folkskollärare. En slående bekräftelse härpå fick jag sommaren
1908, då jag undersökte språkformen i Bondesons bok John
Chronschoughs memoarer, en undersökning, vars resultat
sedan offentliggjordes i andra häftet av min Verdandi-skrift
"Språk i språket". För den, som ej satt sig in i Bondesons
arbetsmetod, vill jag nämna, att B. med största omsorg hade ,
studerat egenheterna hos några individer, som han ansåg vara
representativa, och att han i sin skildring troget återgav dessa
egenheter även med avseende på språkbruket. Till sådana
språkliga egenheter hör förkärleken för det konstlade, det,
som sticker av mot det enkla, vardagliga och folkliga, och
som ger framställningen en i den skrivandes tycke lärd
prägel. Bondeson hade en skarp iakttagelseförmåga, och hur tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
