Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hellquist, Elof. Ett par fågelnamn - 2. Fågelnamnet svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ELOF HELLQUIST
Jag tillåter mig här inskjuta en parentes. Någon
fågelsångskännare skulle möjligen falla på den tanken, att detta
slaviska ord vore en onomatopoetisk bildning i anslutning
till ett för grönfinken synnerligen karakteristiskt, väsande
eller snarare vinande läte, med vilket han ofelbart röjer sin
närhet och som Hollgren Foglarnes språk s. 130 ganska bra
återger med ku-t-uch och s. 131 med kuisch eller siois. En sådan
uppfattning beträffande den tyska motsvarigheten Schtvunsch
har också Winteler Naturlaute und Spruche, där ljudet
återges med zwui eller schwunsch. Om lämpligheten att återge
den vokaliska delen av ljudet med ui är jag inom parentes
fullt ense med Hollgren och Winteler; denna ljudföljd är
nämligen mycket utpräglad, och jag har oberoende av dessa
tolkat det omtalade lätet som trut. Men beträffande schwunsch
har nog Winteler suggererats av fågelns namn. — Emellertid
är en dylik förklaring av namnet som onomatopoetiskt icke
riktig. Det innehåller nämligen säkerligen, såsom doc. T.
Tor bi örnsson meddelat mig, ett diminutivum av polska dztcon
’klocka’, ry. zwon (< urslav. *zvonü) och motsvarar ry. zwonec
’bjällra, liten klocka’; jfr t. ex. polska dzwonic ’ringa’. Denna
slaviska benämning karakteriserar på ett synnerligen
förträffligt sätt en del av grönfinkens sång, vars likhet med
ping-landet av en liten bjällra stod klar för mig långt innan jag
hade någon kännedom om den nyss citerade etymologien.
Ordet hör till en i slaviska språk ganska rikt
representerad y/ ghuen- ~ ghuon, varom senast Persson Beitr. z. indog,
Wortforsch. ss. 191, 587, 601, 602, 609. Jag kan dock icke
känna mig övertygad om riktigheten av hans uppfattning av
denna bas som utbildning av den bekanta roten ghou ’skrika,
ropa’. I alla händelser tillhöra bildningarna av \/ ghuen en
helt annan betydelsesfär än de av y/ ghou.
Men vi återvända till de tyska och svenska orden.
På samma sätt som ty. Schwuntz osv. lånats från
slaviska språk, ha också de tyska namnen på grönfinkens
nära fränder, steglitsan och grönsiskan, ty. (bl. a.) Stieglitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
