Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hellquist, Elof. Ett par fågelnamn - 2. Fågelnamnet svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PAR FÅGELNAMN
151
och Zeisig, slaviskt ursprung, jfr t. ex. slov. scegljec
(Suo-lahti s. 117) och check, ëiéek (ibid. s. 118).
Jag antar nu, att de nordiska fågelnamnen, åtminstone sv.
svenska, böra förklaras som ombildningar av dessa tyska
uttryck Schwunsch, Schioanz osv.1 Särskild vikt bör man lägga
vid det ovan anförda citatet från Sunde vall, enligt vilket
"fågelfängare i Stockholm pläga kalla fågeln Svenska".
Fågel-handlarnas och fågelfängarnas nomenklatur är ganska
kosmopolitisk. Och som burfågel uppträder grönfinken icke sällan,
fast naturligtvis ej i samma utsträckning som hans släktingar
steglitsan och siskan.
Namnet svenska har, att döma av de danska formerna,
närmast kommit till oss från Danmark, där det ombildats i
anslutning till folkslagsnamnet2. Kanske siskans och
steg-litsans namn en gång i tiden tagit samma väg.
Överhuvud bör man lägga märke till, att just namnen
på de allmännare burfåglarna äro lånade. Utom de redan
nämnda erinras om hämpling och domherre. Men t. ex.
sparvarnas, rödstjärtarnas, de egentliga sångarnas och mesarnas
namn äro regelbundet inhemska.
Slutligen bör anmärkas, att även j. Erikson Naturljud
o. djurnamn s. 50 tycks skilja fågelnamnet svenska från svensk.
Han uppför det nämligen bland de onomatopoetiska namnen
och jämför ty. Schwunsch, som han sid. 58 anser vara
ljud-härmande. Om han tänkt sig något direkt samband mellan
dessa ord, framgår ej av sammanhanget. Att det i alla
händelser inte med Erikson kan betraktas som onomatopoetiskt,
torde framgå* av föregående.
__Elof Hellquist.
1 Uttrycket svensk kanariefågel kan ju ha uppstått oberoende av
detta namn: det har en mera lärd prägel och är i alla händelser
ingen allmän benämning.
8 Om det danska ordet närmast utgår från ty. former med
kunde beträffande ljudutvecklingen erinras om da. svenske och ty.
schwänzen ’skolka’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
