Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sundén, K. F. Paradigmbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PA RAD1GMBEGREPPET
159
gelbundet’ morfologiskt uttryckssätt, kort sagdt någon
grammatisk kategori. Detta måste man däremot säga om ordets
förra hälft, häst-. Likaså liör kyrk- i t. e. kyrktorn och
kyrko- i t. e. kyrkomusik till paradigmet kyrka, kyrkans,
kyrkor osv. Ty dessa o. <£ prefigerade affixformer (se ofvan
s. 10) af ordet — dess ’kasus komponens* (s. V, 186) —
tjäna tydligen till att beteckna samma grammatiska kategori
(’status’, se V, 178 ff.), som annars uttryckes än medelst en
inkongruent kasus på -s (den s. k. genitiven), t. e. ’en
kyrkas torn , än medelst en kongruent sådan (i detta fall på
-lig), t. e. ’kyrklig musik’, än åter medelst ’kasus
preposi-tionalis’ (se V, 187), dvs. ordets förbindelse med ett
hjälp-ord, ’torn på kyrka’, ’musik i kyrka . På samma grund
höra naturligtvis också till paradigmet kyrka osv. både
kyrklig och i kyrka, resp. på kyrka, vare sig nu man vill anse
prepositionalen för en ordfogning eller ett gruppord eller
något midt emellan."
Det framgår otvetydigt av detta uttalande, att om man vill
ånge ordet kyrkas paradigm, så är det, oavsett
prepositionsfor-men, icke nog med att säga kyrka, kyrkas, kyrkor, kyrkors och
med bestämd form kyrkan, kyrkans, kyrkorna, kyrkornas, utan
man måste även medtaga kyrk-, kyrko-, kyrklig. Vi uppriktigt
beklaga dem, som skulle nödgas lära sig ett språks formsystem
med tillhjälp av Noreens paradigmskemata. Ty den
pedagogiska klarhetens krav skulle de ingalunda tillfredsställa. Men den
pedagogiska faran minskas, om Noreen vid sina
paradigm-mönster skiljer mellan den del, som hör till syntaxen och den
del, som hör till ordbildningsläran, med andra ord, öm han
särhåller syntaktiska paradigm från ordbildningsparadigm.
Den avlägsnas ännu mera, om han går längre och delar sin
böjningslära uti tvenne stora huvudavdelningar, näml.
syntaktisk böjningslära och ordbildningsböjningslära. Ty då står
för sig, vad som hittills kallats böjningslära, och det nya blir
blott, att man får lära sig ordbildningsparadigm, en metod, som
— så vitt vi veta — ännu icke prövats vid inhämtande av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
