Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sundén, K. F. Paradigmbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 k. f. sundén
#
ordbildningsläras innehåll. Med tanke på Noreens ovan anförda
uttalande är det omöjligt att tro, att detta även är lians avsikt,
när han kommer till den del av sin stora nysvenska grammatik
( Vårt Språk’), som skall behandla böjningsläran.
Vilken ståndpunkt bör man «ntaga till Noreens
utsträckning av paradigmbegreppet? Denna fråga är mindre av
teoretiskt än av praktiskt intresse. Ur teoretisk synpunkt kunna
vi svårligen göra någon dräpande invändning mot Noreens
vidsträckta paradigmbegrepp. Ty hans definition motsvarar
den faktiska verkligheten. Det finnes ju morfemgrupper både
inom syntaxens område och inom ordbildningslärans, vilka, på
samma gång de uttrycka var sin grammatiska kategori,
överensstämma i fråga om det övriga, mera speciella
betydelseinnehållet. Och har man rätt att uppställa sådana grupper
av morfem inom syntaxens sfär, så måste man äga samma
rätt på ordbildningslärans område. Men frågan är, om
ord-bildningsparadigmen ur praktisk synpunkt äro berättigade.
Denna fråga kan blott besvaras av erfarenheten. Men
erfarenheten har ännu icke sedan århundraden funnit sådana
paradigmskemata nödiga. Men väl har grammatiken, som i
äldre tider tjänade ett enbart praktiskt syfte, funnit
uppställandet av syntaktiska paradigm av det praktiska behovet
påkallat. Säkerligen återspeglar detta faktum även en
olikhet i ordbildningslärans och syntaxens paradigm såtillvida,
att de syntaktiska paradigmen sammanhållas av ett starkare
associationsband än ordbildningslärans och sålunda äro vida
viktigare än dessa. Ar detta riktigt, då följer därav, att
syntaxens paradigm äro även mera teoretiskt berättigade än
ordbildningslärans.
För vår del tveka vi därför icke att förkasta Noreens
paradigmbegrepp och i stället kvarstå på den hävdvunna
uppfattningens ståndpunkt. Denna tillåter oss dock acceptera
Noreens definition på paradigmbegreppet, men med ett tillägg,
som begränsar den till att avse de syntaktiska paradigmen.
Definitionen blir då, att paradigm är en grupp av morfem, vilka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
