- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
180

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

GÖ8TA BERGMAN

skapelser; men när personen själv, eller rättare den egenskap
etc. hos personen som givit anledning till benämningen,
identifieras med namnet, framstår detta såsom en semologisk
nyskapelse. På samma sätt kan skaldaspillir såsom namn på
den nyss omtalade östgöten betraktas. Möjligen kan samma
dubbla betraktelsesätt också läggas på ett studentord som
kovös (= en som har ’kovan’), för så vitt nämligen det fr.
couveuse (= ligghöna) kan föreställas (!) och en identifikation
av det slag som nyss anfördes kan komma till stånd. I varje
fall kan ordet åtminstone uppfattas såsom formell nybildning.
Enbart såsom sådan måste det med ’kovös’ besläktade sviniös
uppfattas. — I de bägge senast anförda uttrycken har
stilbrytningen (kov-euse, svin-ieuse) varit medlet för
uttryckandet av den studentikosa stämningen.

Må vi härefter vända oss till en annan större kategori
inom studentspråket, där vi ha att söka källan till mycken
slang, nämligen vulgärspråket1. Studentspråket, såväl som
skolpojksspråket har under alla tider stått i den livligaste
förbindelse med detta. Och vägarna, varpå dessa förbindelser
upprätthållits, äro säkerligen mångahanda. Innan jag går att
påpeka en del av dessa tillförselkanaler, kan det emellertid
ha sitt intresse att se, huru Friedrich Kluge2 för det tyska
studentspråkets vidkommande uppskattar de vulgära
språkarternas inflytande. Han påpekar, hurusom ett flertal ord
från Rotwelsch vunnit insteg i studenternas språk
(Burschen-sprache), varifrån sedan somliga inträngt i det bildade
talspråket. Såsom exempel på sådana, nu t. o. m. skriftspråket
tillhöriga ord, anför han blecken (= betala) och pumpen (= låna).
Ett annat exempel erbjuder föppen (= lura). Låt oss ett
ögonblick följa detta ord. I Stielers ordbok från 1691 be-

1 Härunder sammanfattar jag den massa av sinsemellan mer eller
mindre differentierade idiom, som möter en under namn av
ligist-språk (i Stockholm ’söderamerikanska’, nasargrodornas (=
tidningspojkarnas) språk), förbrytarspråk, monsing, rommani, soldatspråk etc.

a Peutsche Studentensprache. Strassburg 1895. S. 59 — 63.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free