Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hylén, J. E. Trenne skolgrammatiska spörsmål - 3. “Mitt arvode som extralärare“ o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
J. 15. HYLÉN
att taga dagen, som den kom, var hans fruktan för länge
sedan bortblåst (G. Janson, Parad.3 74); åter inkommen i
trädgården fångades hennes öra av nya ljud (Anna Wahlenberg,
För vind och våg2 37); ehuru född på långt avstånd från
tronen ville dock mitt öde, att. . . (Leopold enl. Ljunggren,
Sv. V. H. 3, 459); lyckliga ökar den (musiken) vår lycka
(Blanche, Sv. Nat.-Litt. 13, 141); denna enkla naturdrift
(liknar) endast till namnet vår erotik, de få av oss, som förstå
att älska (Anna Branting, Lena 55); skall det bli vårt värv
och bli vår ära, vi simpla krigsmän i ett annat läger? (Orvar
Odd, Ramar 223). Sådana konstruktioner ogillas ännu
tämligen allmänt. Se t. ox. Wirsén, Levnadst. 115, Berg, Poet.
frih. 221. Och nekas kan ej heller, att om i våra fall
bestämningen föres till genitiven, konstruktionen blir hård och
kantig. Tilltalande förefaller ej t. ex. "Hans porträtt jämte
Sigges som konfirmander stod på byrån" (Ullman, Ungdom
127). Och tveksam står man inför en sådan vändning som:
"Nya skolans anseende som sådan stod ej särdeles högt
(Norling, Nya skolan i litteraturhist. 32). — Jfr däremot "den
äfven såsom gourmand bekante Askelöfs tidning" (Ahnfelt,
Interiörer 20). — Men det är sällan, som vi behöva hänföra
vår bestämning till genitiv- eller adjektivattributet. En och
annan torde mena, att den syftar på subjektet, men så är
dock vanligen ej förhållandet. Hade Wirsén t. ex. i "Beskow
kände sin befattning som sekreterare mycket ansvarsfull"
(Levnadst. 371) velat låta bestämningen som sekreterare gå till
subjektet, hade han kunnat uttrycka det mycket tydligare
och hade helt säkert gjort så. För övrigt är det många
gånger alldeles omöjligt att föra det till subjektet, såsom i
dylika fall: Hon älskade sin fader, vars strävanden och
ensamma ställning som kämpe för en sjunkande bildning hon
förstod och delade (Rydberg, Siste At. I7 190); militära
förmän, om vilkas oduglighet som officerare han var övertygad (Cec.
Bååth-Holmberg, Frihetens Sångarätt 278); för rätta
uppskattandet av hans storhet som talare måste man lära känna
personligheten (Ljunggren, Sv. A. H. 41, 37). I Anna
Wahlen-bergs "i morgon går jag upp till en av läkarna här och ber
om hans rekommendationer som sjukgymnast" (Med lyftad
vinge2 132) kan som sjukgymnast omöjligt föras till hans och
knappast heller till subjektet utan tages väl enklast samman
med rekommendationer. Min verksamhet som lärare blir
detsamma som min lärareverksamhet, hennes överlägsenhet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
