Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Till frågan om uppkomsten av uttryck som din stackare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM UPPKOMSTEN AV UTTli. SOM DIN STACKARE 237
nérs mening icke tyckes ha allmännare omfattats beror väl
mest därpå att man har svårt att tro på den kärlek till
abstrakta skällsord som hans förklaring förutsätter hos de gamla
nordborna. Flera andra skäl än detta ha framdragits mot
Tegnér av Schwartz (anf. st.) och Kock. Ark. N. F. XII sid.
ff. till vilka jag hänvisar.
Enligt Schwartz’ åsikt stå poss. pron. i ifrågavarande
uttryck icke för en possessiv genitiv utan för genitivus
definitivus eller epexegeticus, att jämföra med uttryck
som träldomens blotta namn = blotta ordet ’träldom’,
Göteborgs stad = ’staden Göteborg’, askr Yggdrasils = ’asken
Yggdrasil’, nomen regis = ’namnet konung", vox volupt-atis =
ordet vällust’. Detta förklaringsförsök är oantagligt anser
Kock. Hans invändningar äro (anf. st. sid. 244):
1. Om din i din slyngel skulle stå i st. f. en genitivus
epexegeticus, fordras naturligtvis, att man (liksom man om
staden Göteborg kan säga Göteborgs stad) skulle om en
individ vid namn Petter kunna säga Petters slyngel i betydelsen
den slyngeln Petter’. Men detta är alldeles omöjligt. Själva
förutsättningen för förklaringen finnes således icke.
2. Även om man hade kunnat använda uttryck som
Petters slyngel i betydelsen ’den slyngeln Petter’ så skulle
det ha ådagalagts att genitivus epexegeticus annars i nordiska
språk kan ersättas av possessivt pronomen i den stilart som din
slyngel, din skälm etc. tillhöra, d. v. s. i det vardagliga eller
t. o. m. vulgära samtalsspråket. Detta har icke skett.
Kocks egen åsikt är den "att de nordiska uttrycken isl.
]nu fr inn pinn, sv. din tjuv etc. åtminstone väsentligen
uppstått genom analogi-påvärkan från sådana såsom
okvädinsord brukliga ord, vid hvilka ett egaren betecknande
possessivt pronomen (finn, din etc.) enligt vanligt språkbruk var
fullt berättigat. Dessa förmedlande okvädinsord, hvilka ofta
eller oftast äro komposita, hava ursprungligen på ett föraktligt
eller hånande eller åtminstone skämtsamt sätt betecknat
kroppen eller någon kroppsdel, men hava ock kunnat anspela på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
