Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Till frågan om uppkomsten av uttryck som din stackare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
OLOF (iJERDMAN
kan det också ha uppstått självständigt på skilda håll och
just därför kan jag icke stanna vid en enda förklaring. Ingen
av de förut givna och ingen av de jag här försökt är sådan
att den eller de faktorer varpå de bygga synes mig berättiga
till fällandet av yttranden som detta: Så och på inget annat
sätt torde bruket av din etc. i nedsättande uttryck ha
tillkommit på alla håll. Fördenskull har jag också ansett mig
böra söka mig fram mot målet på de andra, förut icke gångna
vägar som under vissa förutsättningar synts mig framkomliga,
allt med den "förutfattade" meningen att vid uppkomsten av
det epexegetiska din etc. det formella på något sätt spelat in.
Slutligen kan jag meddela att Fil. Lic. Herman Greijer
funnit i Åredialekten i Jämtland nedsättande uttryck av det
omskrivna slaget med possessivpronominet icke blott i andra
utan även i tredje person. Ett par exempel har han godhetsfullt
ställt till mitt förfogande. Då han för tillfället icke har sina
anteckningar om ifrågavarande uttryck i målet till hands äro
exemplen som jag här meddelar (i grov dialektbeteckning)
mer eller mindre konstruerade utom vad beträffar de
nedsättande uttrycken:
A
vrakan dick a gål, svina dick!
(Ge er iväg, era svin!)
hu künn aldri håll tjäfta, trolle sett;
dom ha sypy se full åtijAnn, svina sin:
je ha no fått smaka på trolle hennes.
(Sagt av en flicka om hennes förra matmor.)
Då det ju är av stor vikt att få flera exempel på det.
rika bruk av possessivpronomen i nedsättande uttryck som
de meddelade exemplen skvallra om få vi hoppas att ett
senare häfte av Språk och Stil skall lämna ytterligare
upplysningar om Åremålets hemligheter i den punkten.
Ytterligare ett modernt exempel på en — väl
ångermanländsk — användning av epexegetiskt poss. pron. som vi icke
äro vana vid har Doc. Östergren haft vänligheten fästa min
uppmärksamhet på. I Sjödins Undret, sid. 52 läses: ’Och de
—i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
