- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
23

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FENNIC18MER I UAPAKÄNDASVËN8KAN

23

pron. se (g. sen), t. ex. i uttrycket "senkin lurjus!" (en så’n
slyngel!) — kin är en s. k. anhangspartikel med bet. också
— asen perkele" o. s. v. Av allt att döma är det detta
sen, vi finna i hpdasvis sen ökso! I finländskan begagnas
uttrycket — enl. Freudenthal — i bet. det oaktat, icke dess
mindre (fennicism även d&).

taimdn s.

laxöring (börting, börsting). Ordet är i denna bet. känt över
hela Norrbotten och övre Lappland, möjligen också längre
neråt landet. Av fi. likbet. taimen. Tamm säger sig på
matsedlar ha funnit ordet tajmenlax — vilket ord också finns
upptaget i Wenström & Jeurlings "Svenska språkets
ordförråd", där det felaktigt uppges härstamma från fi. ordet på
lax (fi. loht). Enl. muntligt meddelande av prof. v. Friesen
var ordet tajmenlax allmänt känt på 1880-talet ss. benämning
på en sorts saltad lax.

talxa, pl. -or s.
hud, fäll; av fi. likbet. talja\ man talar t. ex. om "en
får-tall a"några rentàlior o. s. v.

ftga v. intr.

pruta; av fi. tingin 1. tinkaan (jag prutar). Enl. Strengs ovan
citerade avhandling är fi. tingata ett yngre svenskt lånord:
nsv. tinga, fsv., fda. och fno. i>inga ’hålla ting\ ’förhandla’
o. s. v. I lipdasv. är det dock med all säkerhet ett lån
närmast från finskan.

t\pa s.

droppe och v. intr. droppa, t. ex. adet finns inte en enda
fipa mjölk kvar i glaset"; "vattnet ttyar från taket". Av
fi. s. tippa (droppe) och v. tippua (att droppa), Freudenthal
uppger, att v. tippa brukas även i finländskan, men
betecknar det icke ss. fennicism.

toko s.

förband; av fi. likbet. tukko; detta fi. ord har sammanställts
med nno. dokka; enl. Setälä är det dock tvivelaktigt, om
sammanställningen är riktig.

tegk, pl. -ar s.

luns, drummel; av fi. tönkki (klump); ex.: "han är då en
riktig tegkl"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free