- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
29

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGOT MERA OM S. K. PLE0NASTJ8KA BILDNINGAR 29

icke det figurliga morfemet ’grön’, som ur ’gröngöling’ (fågel)
tagit med ett stycke till överlopps, utan sememet ’en grön
ungdom’ e. d., som ockuperat det förut förefintliga partiellt
liomofona morfemet ’gröngöling’ (fågel) o. s. v. Här torde
man nu kunna säga, att saknaden i språket av ett enkelt
substantiviskt morfem för ’en grön person’ varit ett särskilt
incitament till ockupationen, i det behovet av ett sådant
substantiv nog ofta torde ha gjort sig gällande (t. ex. ’En
så’n grön.....göling!’ o. s. v.).

Men vad skall man säga t. ex. om ett sådant ord som
1grönsiska9 = grön trerubelsedel (Elsa Lindberg-Dovlette,
Fiol-flickan, p. 177)? Är det också ett pleomorft ord? Fallet
synes ju vid första ögonkastet vara någorlunda likartat med
’gröngöling’: sememet ’en grön sedel’ synes ha ockuperat det
förut förefintliga partiellt liomofona morfemet ’grönsiska’
(fågel). Dock föreligger här den viktiga skillnaden, att
sememet ’grön’ är detsamma både i ’en grön sedel’ och i
’grönsiska’. Det är alltså här en betydelselikhet som är den
verkande orsaken, och resultatet blir väl då en ren metafor av
liknande art som t. ex. ’the rödhe räfwarna’, som de röda
guldmynten kallas i Laurentii öv. av Speculum Mundi (1620).
Ett par av de av Hellquist anförda exemplen på pleomorfa ord
torde i själva verket vara sådana rena metaforer, nämligen
’snorgers’ och ’sjöorre’, varom mera nedan.

Hur är det återigen med ett ord som ’grönkvist* = ’grön’,
oerfaren, t. ex. i ’Han är något grönkvist’ (Hjelmqvist,
Förnamn o. familjenamn har ordet såsom subst. = ’gröngöling’;
jag känner det dock blott ss. adj.)? Utan tvivel får detta
adj. ’grönkvist’ kallas ett pleomorft ord, och det på sätt och
vis t. o. m. i egentligare mening än ’gröngöling’. Ty här
skulle man verkligen med Tegnér kunna säga, att språket ur
en bekant sammansättning tagit med ett stycke till överlopps,
eller att det figurliga morfemet ’grön’ i oförändrad form lagt sig
till med fonemet ’kvist’ ur det partiellt homofona ’Grönkvist’.

Av liknande art som detta ’grönkvist’ synes mig nu det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free