- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
60

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

JOHAN NOKDSTltÖM

f. ö. anmärkas, att Rudhelius, gentemot vilken distinktionen
väl speciellt är riktad, just har exempel p& samma övergång:
kromsprång (Br. F. v. 174).

"8. -er för -or i fem. plur. är synnerligen vanligt i E.
Detta torde vara allmänt svenskt. Dock är frekvensen i E
påfallande stor, liksom -er är regel i götamål." Då Smedberg
själv finner beviset osäkert, går jag ej vidare in härpå och
vill endast rörande de ur E citerade exemplen påpeka, att
E icke, som Smedberg uppger, har drufwer utan drufwor,
och att handskriften icke, som uppges, är ensam om narcisser,
ty så ha ock A, B, och N. (urspr.). — I fortsättningen heter
det: "-er för -ar torde däremot tyda mer på götiskt ursprung än
på ’svenskt*. — — — Det är blott E, som visar denna
företeelse. Exempel äro näcktergalerne (övr. -arna), sängerna
(övr, säng(i)arna), tallriker (övr. tallrikar), lunderne (övr.
lundarne)". De nämnda exemplen äro riktiga, undantagandes
det första, som även återfinnes i B (v. 18 näcktergalerna)
och det sista, så till vida som lis. N v. 25 även har Lunder.
Men som bevis äro de betydelselösa. Det första återfinnes,
som sagt, i den av min kritiker som "svensk" ansedda
lis. B. -er uppkommet av fsv. -iar är i äldre nysvenska
mycket vanligt. I Bibeln 1541 finna vi regelbundet becker,
drenger, o. s. v., hos Bureus dränger, hos Wiwallius, Lucidor,
Hiärne, Aurivillius strenger, hos Bureus sänger och änger
(Noreen, V. spr. III, 349); Stiernhielm (F. Cup.) ängier;
Sänger är således ett dåligt bevis för götiskt ursprung. Föga
mer lyckat är lunder, ty det torde väl vara en
överflödsgärning att upplysa en fackman i ämnet nordiska språk, att
lund är en gammal i-stam, som i fsv. mera sällan gick som
a-stam, och som långt in i nysvensk tid behöll sitt -er i
pluralis. Fatalt är ju också, att den "genuint uppsvenska"
Rudhelius har smäller, kysser, wattubäckerna o. s. v. liksom
hydder, ziffrerne m. fi.

"9. Götisk är vidare formen flot, konsekvent och endast
hos E." De anförda exemplen äro v. 117 flot, v. 112 flotige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free