Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OBESTÄMD 8’FOHM EFTEK PHEP08ITI0N
133
dess mindre, dess värre osv. Därför kvarlever ock ’till dess’,
under det ’till deras’ g&tt förlorat.
Något senare än föregående grupper gripes även
gruppen ’till’ •+■ sammansättning av samma tendens att ersätta
genitiven med grundform. Och slutligen kommer turen även
till den enklaste typen, ’till-fjälls’-gruppen i inskränktaste
mening, dvs. till + enkelt, outbildat subst.
Svaga substantiv, starka femininer samt
pluraler inta en särställning. Alla dessa ha lämnat bidrag till
uppkomsten av en annan ännu levande grupp, gruppen ’till
handa’, som dock icke på långt när har samma livskraft som
gruppen ’till fjälls’. De starka femininerna hade ju äldst i
gen. -ar, sedan ofta -a och blevo rätt tidigt alldeles
ändelse-lösa, för att så mot slutet av fsv. tid anta ändelsen -s. En
hel del av dessa, vare sig de haft stelnade a-former efter
’till’ eller varit ändelselösa, övergingo då (eller senare) till
till–fjällsgruppen, ex.: ’till sänga’ viker för ’till sängs’, ’til graua’
för ’till gravs’. De svaga subst, hade ju i fsv. icke ’klar’
gen.-form, utan endast en oblik gemensamhetsform. Det är
givet, att ’gen.-känslan’ efter ’til’ i fraser med svaga subst,
alltså måste bli ganska försvagad. Det är heller icke just så
många dylika, som fått sig -s tillagt. Några få, tillhörande
a-gruppen, och ett eller annat tillhörande ännu en levande
grupp, gruppen ’till fullo’ — uppkommen dels av svaga fem.
substantiv, dels av dat. sing. neutr. av adj. — den svagast
levande av de tre, ha dock, särskilt dialektiskt, ibland
övergått till s-gruppen. Så ’till kyrkas, kyrkes 1. körks’, ’te måtes’,
’te sides’, ’te skades’, ’till spilles’, ’till viljes’, ’till ändes’.
Pluralerna anta helt sällan -s efter ’till’, dock ännu ’till fötters’
(särsk. i finländsk svenska även essivt), det i viss mån
sär-stående ’till grannas’ samt de enstaka ’till händers’ (Pelle Molin,
Från Ådal, s. 13) och ’till ordes’ (Wennerberg, Smärre dikter s. 33).
Kanske kan det vara skäl att översiktsvis belysa det
nu sagda med en erinran om hur sakerna gestalta sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
