- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjuttonde årgången. 1917 /
158

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

OLOF ÖSTERGREN

Från o. ifrån: I Strömborgs Sv. språklära (s. 153)
upptagas *från bords, från bröllopps, från bys, från marknads,
från qvarns,. från tings och i N. Beckman, Sv. språkl.6 (s.
186) ’från havs\ ’från sjöss\ ’Från* är också givet den prep.,
som jämte det med ’till* ofta liktydiga ’åt’ oftast visar sig
taga s-form av substantivet, helt naturligt, då ’från’ ju är den
regelbundna motsatsen till ’till’, och en hel del
’motsats-fraser’ finnas. Helt vanligt är ju t. e. uttr. ’läsa till och
från bords’ (upptaget i Dalins ordbok och ofta än i dag hört
i samtal); ’Alla de vanliga böner från och til bords’ skriver

0. v. Dalin, Sv. Rikes Hist. III. 646. Vidare: ’Tacksägelsen
ifrån bords’ (Sven Hof 1759); ’Ifrån det vi stego från bords
(Sthlms Posten 1784; Böök har antagit fru Lenngren som förf.);
’Nygård ligger långt från bys (Walter Hulphers, Linjer o.
dagrar 109); ’Så långt ifrå bys (Visbok 5. 14); ’På väg från
fjälls’ (Högberg, Den stora vreden III. 290); ’när ni kom ner
från fjälls’ (samtal 1917); rVårsolen ~ böljar dra bäckarne ner
från fjälls (Marie Rieck-Müller i Idun 18. 10. 99); ’Och
rätteligen skulle du från gårds i kväll’ (Högberg, Den stora vreden

1. 135); ’Inte skall han gå från gårds utan häller’ (ib, I. 161);
’Jag är från hafs (Almqvist, Ramido Marinesco s. 7); ’nerifrån
lands’ motsatt Stockholm (Mar. Stiernstedt, Alma Wittfogels
rykte s. 373); ’De (= trägård) lönar se knappast, om man ska
driva de från nyes’ (bildat talspråk, Uppland 1903); ’Och går
från tings utan snubberi’ (Högberg, Den stora vreden I. 128);
’Kom ner ifrån väders! Skutan kantrar!’ (Alb. Engström,
Hemma och på luffen s. 39); detta uttryck upptas även i
S. v. Konows Sv.-fr. o. fr.-sv. sjömilitärisk ordbok (s. 89 a;
Sthlm 1887): ’Ä(ntra) ned från väders\

I fsv. är det helt vanligt, att man finner exempel där
samma substantiv styres både av ’til’ och ’fra*. Så i VGL
I. 12 ’hanum grif>ær æstæ til ftings ok fra’, i MEL 135, ’vi
saghum lioua vægh ok klöua vægh til gar{)z ok fra’, ib. 290
’haui han dagh til hans ok fra’. Därifrån är steget
naturligtvis icke långt till ett exempel som ’till och från bords’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1917/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free