Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH K STÄMD S-FORM liFTER PREPOSITION
173
mellan adverben och de predikativa adjektiven. Till denna
-(e)s-grupp ha någon gån^ även anslutit sig lösgjorda
-(e)s-kompositiver, som övergått till adjektiv eller brukats
adverbi-ellt. Gruppen var i fsv. ganska ansenlig; i Söderwalls
ordbok har jag (till och med ’utsoknis’) antecknat över 120
adverb och adjektiv på -is, och från ’enastads’ till ’samuledz’
ett 60-tal dylika på -s.
En del uttryck tillhörande denna grupp äro här särskilt
värda uppmärksamhet. Av adverben på -is (mer sällan -s)
äro åtskilliga sådana sammansättningar, där första leden
utgörs av en preposition: a-, af-, for-, in-, innan-, ivir-, of-, ut-,
utan-. Så t. e. afledhis, afsidhis, afväghis; alefris (på väg,
å stad); forgiffues; ingärfeis, inhäraf)is, inländis (adv. o. adj ),
inrikis och innanrikis, inskäris; ivirflödhis, ivirlöpis och
ivir-mätis (alla tre adj.), ivirvättis (adv. o. adj.); ofmattis; utbyis,
utgärf)is och utangärf>is, utsoknis, utanrikis.
Huru nära dessa skulle stå de grupper, där en prep.
styrde s-genitiv, är lätt att förstå. ’Innanrikis1 och
’utan-rikis’ t. e. särskrivas ju synnerligen ofta och ha naturligen i
fornsvenskan fattats ibland på det ena, ibland på det andra
sättet. Vi ha till yttermera visso uttrycket ’tilstädhis’, av
Söderwall uppfört som adv., men ofta särskrivet och
säkerligen av dem som kände de mindre väl belagda substantiven
’stäf>’ eller ’stäf>e’ anslutet till dem (liksom kanske
historiskt av dem uppkommet). Man må ock jämföra t. e.
’afledhis’ med det ovan s. 156 anförda ’af leds’ eller ’afsidhis’ med
’till sides’ och ’åt sides’, ’inländis’ med Gust. Adolfs ’innom ländes’
osv. Jag skulle t. o. m. tro, att just på denna väg
prepositioner som kräva s-form stundom kunnat uppkomma. Så
skulle man nästan kunna kalla ’västan’, ’östan’, ’nordan* och
’sunnan’ för dylika prepositioner; det behövs ju blott, att man
lösgör sammansättningslederna från varandra i exempel som
’västanhafs, östanhafs, västanfjords, nordanfjälls, nordanälfs’m. fi.
(jfr s. 166), vilka man även kan finna särskrivna. Liksom vi
i ’medfjärs’ naturligen fatta ’med’ som preposition, — fastän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
