Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPS BE8WÄR8 JH0GK0MMEL8E ÄN UN GÅNG
253
utan värde för språkformerna. Men i andra fall, där en
felskrivning inte gärna är möjlig, kunna dessa spridda
företeelser användas som möjliga rester av en grundtexts lydelse.
När vi förut konstaterat, att backen och granne tillhöra alla
hss. och att make finnes i AN, och nu finna, att hs. E har
hagen v. 227, anden v. 213, C hagen v. 227, schole v. 349,
bogen v. 518, A + stolpe v. 456, då ledes man lätt på den
tanken, att dessa e-former kvarstå från en gemensam förlaga.
Visserligen ha vi ingen säkerhet för dessa ords beviskraft —
men de kunna ej vara rena felskrivningar och äro därför
värda beaktande. Vi ha förut även funnit, att
dubbelskrivning av m är vanlig och att intet exempel på lång vokal före
m är säkert. Man torde därför kunna ge företrädet åt
former som skiämmas (v. 77 ABCE, jfr skiämes 315 alla hss.),
skiämmare (v. 202 ABCE), främmand (ABEN 355), berömma
(B C E 507, jfr berömma alla hss. 458), strömmar (B C E 510),
strömmar (27 N C E), giömma (OE 132), krämmare (E 202),
slämmare (AE 202), fördömma (C E 435), fördömma (NCE
442) m. fi.
Vi ha också förut funnit flera exempel av typen tänka
i Br. Besw. I stil med dessa äro fiskare (C E 203) röka
(CE 215), bänckar (benckar) (CE 279), förskräcka (E 224)
sökes (BCE 226, jfr alla hss. sökes 245) ligga (287 N) (AB
ligg) drängarna (N BCE 423) skygga(s) (NB E 454) tänka
(A -f C 465, 467) m. fi. Det är då tänkbart, att dessa
representera ett urspruDgligare förhållande än motsvarande former
med j, som var mera skriftspråkligt vanligt och därför hade
lättare att komma in i en avskrift.
De resultat vi på denna väg nå, äro visserligen ej många.
Men de kunna dock, synes det mig, göra anspråk på att
vara i högre grad än de Nordströmska beläggen användbara
för originalets konstruktion. Vi ha haft ögonen öppna för
felkällorna och under kritik sovrat skrivningarna. Dock måste
jag ännu en gång med styrka framhålla — liksom jag gjorde
i min föregående uppsats — att resultaten ej få anses
som slutgiltiga — ty det kan under nuvarande
omständigheter inga resultat i denna svårlösta fråga bliva.
Det ser ut, som om Br. Besw. varit avfattat på ett språk,
som i sin vanliga skriftsvenska innehållit ej så få från denna
avvikande former. Dessa former äro dock ej så många eller
typiska, att de berättiga oss att hänföra dikten till götamål
men hindra oss å andra sidan att påstå att författaren varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
