- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Nittonde årgången. 1919 /
192

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

OLOF (i.lKRI)MAN

So beväringa där i sin krigsmansprakt,
hon är graun, hon är gul, hon är bl&!
Hon har supit sig full och hon dansar i takt,
hon kan hoppa, men kan inte gå.

Detta kan vara orsakon till att han kallar rytmen i Strövtåg
glättig, icke rask, hurtig eller något dylikt.

Läsas nu Tegnérs och Frödings dikter med samma rytm?
Jag kan inte finna annat än att man måste svara bestämt
nej. I en artikel uti Dagens Nyheters söndagsbilaga för den
22 juni 1919 har jag berört denna fråga och citerar ur denna
artikel följande:

"Tegnérs Vikingabalk och Frödings Strövtåg i
hembygden I ha samma schema, men det oaktat vid riktig
läsning mycket olika rytm. Vikingabalkens första strof lyder:

Nu han svävade kring på det ödsliga hav, han for vida som

jagande falk;

men för kämpar ombord skrev han lagar och rätt. Vill du

höra hans Vikingabalk?

Detta läsfes ofta så att man halkar över alla stavelser utom
dein som uppbära höjningen, vilket ger ett obehagligt intryck
av skandering, för stor taktmässighet. Sådan läsning har
Tegnér förvisso icke avsett. Ser man efter skall man finna
att verserna i Övriga strofer ofta börja med ganska tunga ord:
ej (må tältas), vi(king sove), kort (är hammarens skaft), mö
(är fridlyst) o. s. v. Att halka över sådana ord skulle verka
barockt. Man kan också iakttaga att den som börjar läsa
dikten så som nyss angivits snart nog ändrar sig, om han
har något sinne för välläsning. Han låter de svaga
stavelserna bättre framträda ocli därmed blir tyngdskillnaden mellan
höjning och sänkning mindre.

Låt oss nu se på den Frödingska dikten. Den börjar:

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,
det är ljus över stränder och näs
och omkring står den härliga skogen grön
bakom ängarnas gungande gräs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:19:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1919/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free