Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIVA OCII PASSIVA VERSIFIKATÖRER EMELLAN’ 209
Uppgrönska, ättehög, och stig ur vågen,
så skön som förr, du underbara sång!
Och rent omöjligt är att antaga ifrågavarande motiv för
Heimskringla, drottkvädet, allvarliga och dylika inkongruenser hos
Tegner och andra skalder. Att skalderna skulle gå ifrån
skemat blott för att få omväxling är som redan nämnts inte
så troligt. För min del antar jag utan tvekan att
huvudskälet till avvikelserna i allmänhet varit det att de
skema-brytande orden och uttrycken passat skalderna bra ur
innehållssynpunkt och icke klingat illa i deras öron. Hade de
det gjort skulle inkongruenserna hos våra skalder otvivelaktigt
ha varit ojämförligt mycket färre än de nu äro.
Det lässätt som början på en till synes likartat byggd
dikt lockar till låter sig ibland utan nämnvärda störningar
genomföras hela dikten igenom. Ofta måste dock
modifikationer göras. När hela dikten är läst, om icke förr pläga vi
dock vara på det klara med den ’läsgrund’ varpå läsningen
av hela dikten skall byggas. Läsa vi om dikten med denna
säkert lagd inom oss bruka de störningar utebli som eventuellt
uppstått vid första läsningen. Sådana inkongruenser mot
versskemat som de jag ovan exemplifierat utplånas
naturligtvis icke därvid. Men det störande intryck en och annan
bland dem till äventyrs väckt vid första läsningen försvinner
däremot ofta vid den andra. Därav kan, såvitt jag förstår
ingen annan slutsats dragas än att också krafter utom eller
över versskemat i vanlig mening verka bestämmande på
läsningen. Och att dessa alltid göra sig gällande, alltså även
då den första läsningen går glatt, finnes ingen som helst
anledning att betvivla. Av de krafter utom eller över
versskemat i vanlig mening vilka påverka läsningen äro en del
otvivelaktigt rent rytmiska. Över versskemat står något som
jag för tillfället kallar rytmskema. Utom de rent rytmiska
krafterna ha vi emellertid också att ta hänsyn till de olika
stämmorna och resonanserna. De regelbiridas även de. Liksom
det i dikten ingåonde ljudmaterialet ger upphov till ett visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
