Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimmingehus. Vallby socken, Jerrestads härad, Kristianstads län. Af Otto Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HEREKL. 1TLEN
T⚔GLL
A s8eaunce
4 O 2 /
m/ 2] / 2 ⚔ ⚔ /
ALML vAr 41e C
v
S.
g
24
7
2
2inm .
G
/
UMn
Bottenvåningen.
AAGS
2
291 - DA
Mh,.n 1 N 1W/śď4
Myp 34 M
Andra våningen.
/0 20 30 40 So
L22101 1
7
E.
7
S 7
§817
B
Su. s
a g , Agg
Z z
-
†⚔5
⚔
Mm257
Första våningen.
Zijpp TII TIRV ZOVA Dipy ZI
AìVL, WA/A AQ/ N A!ÆAIILi
AIDADALWALIZIAIZ
Tredje våningen.
100 Fotf.
60 70 so o
n n n 2
Öfverst plan af bottenvåningen och första våningen.
nedre borgstuga, c
Bottenvåningen: 4A kök, a eldstad, b värmekammare med två värmekanaler; B
brunn, d muröppning till köket med en värmekanal; C och D Jförradsrum, ee murnischer.
Första våningen: 4
örstuga, B förrum, a skorsten, b passage; C öfre borgstuga; D dagligstuga, c rum för försvaret, dd udggnischer, e eldstad,; E sof-
2 S ʙ S 2 S S 8125 2 2 SS 2
kammare, f gång till hemlighus, g skottgluggar.
Nederst plan af andra och tredje våningarne.
Andra våningen: A förstuga; B riddarsal, a eldstad, b utgäng till hemlighus, c dörr
utat; C praktrum, mahända användt till gudstjenst, d madonnabild, e sten med Ulfstandska vapnet, f vask med afloppsrör, därofoan
en attkantig reliefplatta, s
g eldstad, h murnisch, därofvan en korsfästelsebild; D brefkammare(2), i murnisch, k skottgluggar.
Tredje
våningen: de streckade linjerna tuärt igenom murarna äro bomhdål för skvttegang af trä; a karnap ofvan ingångsdörren.
där borgherren förvarade alla sina handlingar
och värdesaker. Kammaren innanför det ofvan
beskrifna rummet har troligen varit Jens
Holgersens brefkammare. Härpå tyda också de
många väggskåp och nischer, som finnas i
väggar och fönstersmygar.
Om ett smalt förrum skiljt dessa båda kamrar
från den stora praktsalen öster därom, har detta
tvifvelsutan förstörts vid skorstenens nedbrytande
år 1676.
Riddarsalen, som man väl får benämna detta
ståtliga rum, upptager större delen af våningen
och har den vackraste spiseln i hela huset. I
Hintzkes beskrifning omnämnes icke, att detta
rum varit försedt med galler för fönstren,
medan de båda öfriga rummen i samma våning
samt hela våningen inunder haft sådana — ett
finnes ännu bevaradt i en fönsteröppning å
västgafveln. Fönsterrutor tyckas ha funnits såväl i
hvardags- som praktvåningen, med undantag
för trappafsatserna, och de staplar, hvarå
fönsterbågarne gått, sitta ännu kvar utvändigt.
ÖOfversta våningen, hvarest, enligt generalkvar-
termästaren Hintzkes yttrande, 18 stycken kunde
få plats, har uppförts hufvudsakligen i
försvarssyfte, såsom bomhålen för skyttegången också
utvisa. Den kunde dessutom med fördel
användas som danssal vid fästligheter, då
utrymmet i den egentliga praktvåningen ej räckte till.
Äfven å vinden har man i ljusöppningar och
gluggar å gaflarna haft möjlighet att uppställa
skjutvapen, hvilka kunde behärska nejden vida
omkring. Särskildt från västra gafveln kunde
man bestryka den genom kärr och moras
gående infarten till slottet.
Det har redan påpekats, att Glimmingehus
som helhet gör ett rent medeltida intryck, och
dess byggmästare var fast rotad i den gamla
tidens smak och formgifning. Ett undantag
härifrån gör emellertid den figurrelief, som har
sin plats öfver ingångsportalen. Den bär vittne
om en ny tids uppfattning, ty det är först längre
fram, som det blef vanligt att framställa
porträttet inom profankonsten, frigjordt från kyrkan
och kyrkliga förhållanden. Det ligger en god
portion själfkänsla i denna relief med dess in-
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
