Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löberöd. Hammarlunda socken, Frosta härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ebba Toll född Ramel, Amelie Gyllenstierna född Ramel, Otto
Axel Påvel Ramel, Elisabeth Barnekow född Ramel.
N. J. Blommér 1845.
Öfre våningen har i det hela samma
rumsfördelning som den nedre. Ofvan salongen i
midtpartiet ligger här det stora biblioteksrummet,
som sträcker sig upp äfven i vindsvåningen där
ett galleri löper. De öfriga rummen användas
till sof- och gästrum; tidigare användes äfven
ett af de intill stora bibliotekssalen gränsande
rummen till bokrum.
Löberöds stolthet, det stora De la Gardieska
biblioteket, arkivet och handteckningssamlingen,
som förr voro inrymda i de nyssnämnda
rummen, finnas numera icke kvar på stället. Dessa
samlingar voro bildade af excellensen grefve
Jakob Gustaf De la Gardie; boksamlingen, som
vid hans död uppgick till omkring 18,000 band,
minskades genom afsöndring af en tredjedel,
men ökades ånyo genom grefve Axel De la
Gardies försorg så att den slutligen, när
Löberöd såldes från De la Gardieska släkten,
uppgick till omkring 14,000 band. Biblioteket
flyttades då till Hamiltonhouse vid
Helsingborg och därifrån efter grefvinnan Malvina
De la Gardies, född von Platen, död till
Maltesholm, där det nu, såsom fideikommiss inom De
la Gardieska ätten, befinner sig. År 1823
utgaf Pehr Wieselgren en akademisk afhandling
»Deliciæ Bibliothecæ Dela Gardianæ», där
SVENSKA SLOTT OCH HERRESATEN
samlingens förnämsta dyrbarheter finnas
förtecknade.
Arkivet, som fordom förvarats på Sjöö i
Uppland; är det för alla forskare i svensk historia
bekanta »De la Gardieska arkivet», skänkt till
universitetsbiblioteket i Lund af excellensen De
la Gardies arfvingar. Handlingar ur detta arkiv
publicerades redan 1831 af Pehr Wieselgren
under titeln: »De la Gardiska archivet eller
Handlingar ur Grefl. Dela Gardiska
Bibliotheket på Löberöd». I första delen finnes en
kortfattad redogörelse för arkivets innehåll; af
verket utkom sedermera tillsammans 20o delar, den
sista år 1843.
Den ofvannämnda handteckningssamlingen
finnes på Maltesholm och på samma ställe, nu
tillhörigt De la Gardieska ättens hufvudman,
grefve Jakob De la Gardie, förvaras såsom
fideikommiss äfven en stor mängd dyrbarheter,
porträtt m. fl. minnen af medlemmar af De la
Gardieska ätten som tidigare funnits på
Löberöd; en del föremål hafva på grund af
testamente öfverförts till Ovedskloster och äro
liksom detta gods fideikommiss inom Ramelska
ätten. — Den nuvarande ägaren till Löberöd
har ånyo börjat fylla de rymliga bokhyllorna i
excellensen De la Gardies stora biblioteksrum.
Vi fortsätta uppför trappan i fasadtornet och
träda upp på tornaltanen, hvarifran en vidsträckt
utsikt erbjuder sig. Med Pehr Wieselgren, som
i inledningen till »De la Gardieska arkivet»
entusiastiskt skildrar Löberöd, kunna vi
konstatera att stället »är beläget på gränsen mellan
den nordiska naturen, som från Småland och
Blekinge tränger in i hjärtat af Skåne, och den
Danska som herrskar på Sundets kust. A ena
sidan anblickar man höjder, skogar och sjöar å
den andra det rikaste slättland under Carl Johans
spira». — Löberöd ligger högt, omkring 134
meter öfver hafvet; träden i den vidsträckta
park om cirka 100 tunnlands areal, som
hufvudsakligen i norr och väster omgifver slottet, hafva
numera vuxit upp så att de delvis skymma
utsikten öfver slätten nedåt Lund, som ligger på
cirka 18 kilometers afstånd i sydvästlig
riktning. Vid horisonten kunde man förr skymta
tornspirorna i Köpenhamn.
De kanaler som fordom omgåfvo
byggnaderna på Löberöd äro numera igenfyllda.
Kanalen mellan de båda holmarna fylldes redan
vid reparationen omkring år 1800. Samtidigt
blefvo äfven sumpmarkerna norr om
slottsanläggningen uppgräfda så att de nu hafva
karaktär af en liten sjö Kanalerna i söder och
väster igenfylldes under 1860 talet. — I parken
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
