Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergkvara. Bergunda socken, Kinnevalds härad, Kronobergs län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA StŁOÖTT OCEI HERRESATEN
Trolle d. y., som år 1440 blifvit höfvidsman på
Kalmar slott.
Under det Birger bodde i sitt befästa slott
Bergkvara, inföll Ture Turesson (Bielke) med
en dansk här i Wärend och sköflade slottet,
därvid Birger blef tillfångatagen. Två år senare,
chim i Skåne, men återkom och öfverrumplade
slottet, där han anställde ett formligt blodbad.
Han försonade sig dock med Gustaf Vasa och
fick tillträda fädernegodset. Under sin vistelse
härstädes blef han en dag skjuten med en »skäkta»
(pil) af den gentemot honom hämndlystne Sven
år 1469, blef Bergkvara af samme herr Ture Stert. Han dog icke af såret, men Stert blef i
på konung Kristians be- kraft af Bergkvara,
hifallning öfverfallet och † H l storiskt märkliga,
borgbrändt. a p. 2Ä H 22 rätt dömd till stegling
Omsider kom god- ] = 1 heden, som ligger
set till Birgers son Ar- ]/ 1. Ås ; : H vid Örsled mellan
nuvid Trolle, Sten Sture [ u b 2 varande vägarne till
d. äs samtida. Han ll 2 2a U Bergunda och
Markombyggde och repare- ; c landa.
[l 1. f.
rade den härjade gamla
borgen, och troligen är
[
Som denna borgrätt
utgör en af de intres-
det från hans tid, som 20—21. Trappa. — 22-—23. Tambur. — 24. Grefvens mottag- santaste delarne i Berg-
? ningsrum och 25. arbetsrum. — 26. Rökrum. — 27. Gästrum. — ; † 2
de stora tegelstenarne 28. Sal. — 29. Skänk. — 32. Balkong. — 33. Sftora salongen. — kvara häfder, måste
i ruinen stamma. Ar- 34. Lilla salongen. — 35. Förmak. — 36. Glasveranda. — 37 den med några ord be-
2 2el: . —40. Rum. -
vid tog liflig del i den röras.
tidens politiska strider och motarbetade Sten
Sture. När denne emellertid fick öfvertaget,
sände han sitt folk att belägra det fasta
Bergkvara. Då flydde den ålderstigne Arvid Trolle
till Skåne, där döden fann honom år 1505.
Om den äfventyrslystne gamle partigängaren,
som genom gifte med Ivar Axelssons (Tott)
dotter Beata och sina många egendomar var
lika mycket dansk som
Borgrätten innebar rätt för slottsherren, att
utan besvärshänvisning döma sina underhafvande
för begångna brott, till och med då det gällde
lifssak, utan att underställa domen någon högre
instans. Men vid sådana mål hänsköts dock
alltid, så vidt bekant är, saken, emedan ägaren för
sin egen person ansåg »det betänkligt att
resolvera på denna högmålssak, men förbehöll sig,
att detta ej skulle lända
svensk, berättar rimkrö-
nikan:
Han kunde wäll läsa i book
oc war myckit i laghen klook
han wille inthe laatha,
munka och presta pläghade han
hatha,
aff kronona hade han myckit län,
her Sten han togh them alla igän.
I kungl. biblioteket
förvaras urkunder af
Arvid Trolles hand, som
äro af intresse för dem,
som vilja forska djupare
i Bergkvara häfder.
Emellertid återfick so-
hans efterkommandes
privilegier till
prejudice». Hvad domstolens
sammansättning
beträffar, bestod den t. ex. år
1598 af en nämnd af
24 bönder. Någon
lagläsare eller
häradshöfding nämnes ej, men
väl tvänne borgmästare
i Växjö såsom
besittare i nämnden. Denna
nämnd dömde i lifssak,
åberopande »Landslag
nen Erik Trolle, som
öfvergick till det
segrande svenska partiet,
det gamla stamgodset. Brodern Joachim, som
flytt med fadern, stämplade från Danmark mot
Bergkvara och säges hafva försökt genom en
legd portvakt intränga i slottet, hvilket dock
synes hafva misslyckats.
Bergkvara öfvergick sedermera till Eriks
yngste bror Tæure Trolle. Denne, som ocksaå var
anhängare af Kristian, flydde till brodern Joa-
Matsalen (nr
och Gårdsrätt». Senare
utgjordes domstolen, då
ej Bergkvara ägare var
tillstädes, af en häradshöfding eller lagläsare,
som af Bergkvara ägare förordnats, och 12
bönder. Borgrätten fortlefde till år 1692, då
densamma upphäfdes.
28 å planen).
Under Dacke-fejden ryckte, på konung Gustaf
I:s befallning, Gustaf Olofsson Stenbock in i
Wärend och befästade sig hos Ture Trolle på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
