Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värnanäs. Halltorps socken, Södra Möre härad, Kalmar län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK. zI
SLOTT OCH PpF HERRESÅTEN ;
Hufvudbyggnaden, trädgårdssidan.
gården före 1801 befann sig, ligga två mycket
breda rödmålade träbyggnader, en våning i höjd
med hög frontespis å framsidan samt äfven
fönster å gaflarna. Ett lågt takfönster åt gården,
brutet 1700-talstak, höga skorstenar samt hvita
fönsterramar utmärka dem för öfrigt. Emellertid
är huset till vänster, om vi stå vända mot
gårdsplanen, af betydligt bättre proportioner, de
rödmålade stockarna ha här ej öfverklädts med
bräder, och ramarna omkring de nästan
kvadratiska fönstren ha en särskildt fasonerad
kontur. På långsidorna äro de horisontala
takbjälkarna synliga. Man får intrycket, att detta
hus varit förebilden för det andra och i viss
mån enklare huset. Uppresta intill förstutrappan
vid det förstnämnda stå två plana milstenar med
inskriften: »Axel Oxenstierna. 1 Myl. 1673» samt
prydda med två i hvarandra gående C under
kunglig krona. Det är nu detta hus, som säges
vara flyttadt från Brömsebro. När det skulle
skett, är okändt, möjligen 1791, ty båda husen
äro uppförda som ett slags flygelbyggnader till
hufvudbyggnaden. En emD)ggnad af taket i
1700-talsstil har i hvarje fall företagits.
Fortsätta vi nu vägen fram till näset, se vi
inom kort helt nära stranden den imponerande
Oxenstiernska byggnaden resa sig, ett hus, som
emellertid uppges vara byggdt 1761 af gref-
vinnan Dohna Soop. Det »äkta» Oxenstiernska
huset skulle vara den förut omtalade boden,
som vi se å den Linnerhjelmska teckningen.
Detta är likväl omöjligf. Denna bod har legat
till vänster om det stora huset, och midt emot
densamma har funnits ett annat äfvenledes nu
försvunnet hus, som säkerligen inrymt köket.
Husen äro angifna å den år 1656 på uppdrag
af riksmarskallen Johan författade
karta öfver godset, som ännu förvaras å gården.
Grefvinnan Dohnas byggnadsföretag på näset
begränsade sig antagligen därför till en
ombyggnad af det större huset. Detta reser sig
nu med ett typiskt 1700-talstak. Bruten kontur
visa likaledes den stora frontonen åt gårdssidan,
framsprånget åt sjösidan samt takkuporna, af
hvilka vi ha två å hvardera långsidan. Huset
är för öfrigt en knuttimrad envåningsbyggnad
med fyra fönsteraslar å ömso sidor om
midtpartiet med ingångsdörren, omgifven af två
halffönster. I önsierfördelningenn är ganska intressant.
Ä hvardera sidan om dörren finna vi först ett
ensamt fönster, så en grupp af två stycken, så
ett halffönster. Denna anordning med två
halfverade fönster omkring portalen förekommer
äfven vid Tidö slott, Mariedals slott, Vänngarns
slott och många andra samtida byggnader, af sten
eller trä, och har naturligtvis sin grund i önskan
att ge förstugan tillräcklig belysning utan att
behöfva tillgripa tre fönsteraxlar. De låga fönstren
äro omgifna af enkla hvitmålade fönsterramar.
Portalen visar en hvitmålad i ett gafvelkrön
slutande omfattning. Krönet är försedt med ett
par runda inskärningar, öfver hvilka listverket
sträcker sig upp till den lilla afslutande
horisontala listen. En detalj af stort intresse äro
de små plattryckta voluter, som flankerat
takfönstren. Endast ett par äro kvar. Några
dylika utfyllande snirklar tillhöra sannerligen icke
1700-talets byggnadskonst, väl däremot det
tidigare 1600-talets. Äfven här kunna vi göra en
hänvisning till Tidö slott, där hufvudflygelns stora
fronton åt gårdssidan omges af inåtvända
uppstigande voluter, och där enligt »Suecia» samt
bevarade fragment äfven takfönster funnits, som
varit på samma sätt dekorerade. Med detta för
ögonen, är det då ej så svårt att tänka sig, huru
det hela här sett ut. Taket har möjligen varit
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
