Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claestorp. Östra Vingåkers socken, Oppunda härad, Södermanlands län. Af Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRES ILEN
tens räkning. Bottenvåningens rum äro lagda å
ömse sidor om en i husets längdaxel gående gång,
alltså lämpliga till, och ännu använda, som
gästrum (äfven biljard, rökrum, skrifrum). Det var
i ett par af dessa rum, som Karl Gustaf Tessin
med grefvinna lo-
der målningen på några golf skymtar man den
gamla intressanta beklädnaden, en furuparkett,
som ursprungligen i rummets kanter inramades
af en tegelstensbård. Teglet var dock enligt
Tessins dagbok måladt »till utseendet af got-
landssten». Om
gerade, då de
strax efter husets
färdigställande
voro riksrådet
Strombergs
ster. Tessin
gjorde då
intresserade anteckningar
om rummens
disposition i huset,
som ännu ses i
hans dagbok. I
midten afbrytes
den dubbla
rumsraden af en stor,
gåga
—
golfvet berättar
han, att det
?inbrändesmed
skedvatten, betsades
ljusbrunt och
bonades». Då
funnos ock spislar i
rummen af gjutet
järn (troligen
tillverkade på det
till godset
hörande järnbruket),
äfven demålade »till
utseende af
gotlandssten». Dessa
4 †
men låg förstuga,
belagd, liksom
gången, med stenplattor från godsets
marmorbruk. Intill denna förstuga är trapphuset lagdt,
hvarest en enkeltrappa med breda stensteg leder
upp till en entrée i första våningen, från hvilken
man å ena sidan har ingång till salen, å den
andra till salongerna, grefvens och grefvinnans
Galleriet (nr
äro numer
emellertid öfverallt
borta. I ena salongen finnes en gammal spisel
af sten i gustaviansk stil. I de öfriga större
rummen hafva under den nuvarande ägarens
tid insatts öppna spislar af marmor från
Claestorps marmorbruk, i andra rum finnas
kakelugnar af äldre och nyare former.
2
å planen).
sängkammare, än- För öfrigt ha
nu ett till säng- i våra dagar icke
kammare afsedt många
anmärkrum (med alkov), ningsvärda
förnu möbleradt som ändringar skett
förmak, och ett med Claestorps
biblioteksrum, arkitektur. Den
hvars väggar fyl- mest i ögonen
las mest af 1700- fallande är
mattalsband, samt än- salens utstyrsel,
nu några smärre som under den
rum. Vindsvånin- nuvarande ägaren
gen är hufvudsak- prydts med högt
ligen liksom bot- panelverk
ochgyltenvåningen tänkt lenläderstapet.
för gästrum. Den
Det vackra gyl-
stora fria ytan
i midten, har Salongen (nr 6 å planen).
fordomdags an-
vändts till sällskapsteater. Ännu finnas märken
efter ridåns plats och vinden har alltjämt
bibehållit namnet »teatern». Dessutom ger det höga
vattentaket rum för ännu en vindsvåning
uteslutande för ekonomiskt bruk.
Af den inre arkitekturen, sådan den var på
den Strombergska tiden återstår nu föga. Un-
B
B
6
lenlädret är
anmärkningsvärdt
för
konstindustriens historia, emedan vissa blad, enligt uppgift,
på baksidan äro märkta Stockholm 1737. Det
har förut suttit på gården Skalltorp.
Men äfven om den egentliga
innerarkitekturen från fordom under tidernas lopp delvis måst
vika för andra smakriktningar, så äger Claestorp
i sin stora porträttsamling ett element, som gifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
