Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tynnelsö. Öfver-Selö socken, Selebo härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESATEN
Tynnelsö enligt Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna.
tal år var gården sedan utarrenderad åt enskilda,
men öfverläts år 1725 såsom betalning för en
skuld, som Karl XII åsamkat kronan, åt den
polska grefvinnan Anna MWaoynarowska, änka
efter öfverste Stanislaus Woynarowski, en
systerson till den bekante Ivan Mazeppa. Grefvinnan
Woynarowska bebodde under en följd af år
jämte sin son Tynnelsö, som vid denna tid
värderades till 100,000 daler silfvermynt och
omfattade samma underlydande gårdar och hemman
som än idag. Hon plundrade slottet på dess
dyrbara koppartak och under hennes tid började
den gamla byggnaden förfalla.
När grefvinnan lämnade Sverige såldes
Tynnelsö år 1748 till grefvarna Fredrik Wilhelm
och Karl Edward v. Hessenstein, Fredrik I:s
söner med ledvig Taube, födda resp. 1735
och 1738. Ingen af dessa bebodde gården,
som var utarrenderad till olika personer, hvilka
troligen bodde i den byggnad som låg straxt
norr om det stora slottet och nedbrann i slutet
af 1800-talet. Efter den yngre broderns död
år 1768 ägdes Tynnelsö af den äldre grefve
von Hessenstein ensam och såldes af honom,
enligt ett ännu bevaradt köpebref, år 1779 till
grosshandlaren och kommerserådet Simon
Bernhard Hebbe († 1803), som några år senare, 1782,
äfven inköpte Östanå i Roslagen.
Denne gjorde år 1800 Tynnelsö till
fideikommiss för sin son Filip Bernhard Hebbe († 1834),
och Ostanå för sin dotter Kristina Elisabeth,
gift med öfverintendenten Karl Fredrik
Fredenheim. Under 1820-talet undergick Tynnelsö
slott en reparation i det yttre, hvarvid den södra
utbyggnaden nedrefs, taket ombyggdes m. m.
så att huset fick den karaktär i det yttre som
5
det ännu bevarar. Tynnelsö ärfdes af Filip
Bernhard Hebbes son, Johan Filip Hebbe († 1869),
hvilken afled utan bröstarfvingar.
Östanåfideikommisset hade ärfts af Karl Fredrik
Fredenheims son, därefter af dennes dotter Elisabeth
Gustafva Fredenheim gift med lagmannen Erik
Samuel Boström († 1854) och deras son
sedermera excellensen Erik Gustaf Boström, hvars
yngre bror sedermera landshöfdingen Filip
Boström år 1869 ärfde Tynnelsö efter sin morfars
kusin, den nyssnämnde Johan Filip Hebbe.
Landshöfding Filip Boström lät under
1870-talet uppföra en ny ståtlig hufvudbyggnad på
Tynnelsö, belägen på Selaön midt emot det
gamla Tynnelsö slott, som efter mera än ett
århundrades vanvård och förfall var obeboeligt
och ansågs för dyrbart att återställas i beboeligt
skick. Väggar, tak och fönster underhållas
likväl så att det gamla slottet numera är skyddadt
från ytterligare förstörelse. Helt nyligen har
det yttre undergått en grundlig reparation. Vid
landshöfding Boströms död år 1908 öfvergick
fideikommisset till hans äldste son,
kabinettskammarherre Erland Boström, den nuvarande
ägaren, hvilken sedan år 1902 är gift med Mary
Seaton.
Det fasta hus som biskop Konrad Rogge
(† 1501) på 1490-talet lät uppföra på Tynnelsö
hade troligen en i det närmaste kvadratisk
grundplan, motsvarande den del af det nuvarande
slottet som å planen af bottenvåningen är
betecknad med bokstäfverna A, B, C, F, G. Denna
byggnad innehöll blott två våningar ofvan jord,
dess hörn markerades af sträfpelare och
ingången befann sig sannolikt midt på östra sidan,
mot sjön. Man kom här först in i en smal för-
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
