Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRLUSTELSER. M. M.
249
Själfva Tivoli-inrättningen följde i spåren af Köpenhamns Tivoli, hvilket
hade öppnats 1843, och sommaren 1848 uppstod Stockholms första Tivoli,
det Norra, beläget vid Norrtullsgatan. Detta ägde dock ej länge bestånd,
enär det ej kunde täfla med Djur gårds-Tivoli, som hade fördelen af att ligga
på stockholmarnes älsklingsplats ocli som öppnades sommaren 1850. Men
ej heller detta förlustelseställe ägde någon glänsande tillvaro ocli har bytt
om ägare flere gånger samt undergått åtskilliga färändringar.
Yid de garnla brunnsinrättningarna drack man icke uteslutande
hälso-vatten, när man roade sig, och de voro ofta mycket afsedda för nöjen,
hvarför de i våra fäders Stockholm med rätta räknas till förlustelseställen, om
ock med finare sällskap. Den äldsta var Norrmalms Surbrunn, ofta kallad
»Norra brunn» eller endast »Surbrunn», upptagen år 1689 af Pelir Mulir,
kapellan i S:t Olof (Adolf Fredrik), men efter hans död inlöst af
Stockholms stad.
Därnäst kom det efter källarmästaren Yalentin Sabbat uppkallade
Sabbatsberg, hvars hälsokälla upptogs 1734 af apotekaren J. J. Sahlberg,
innehafvare af amiralitetsapoteket Morian, men brunnsdrickningen ocli
brunnsnöjena tyckas icke lia kommit i riktig fart förr än trettio år därefter.
Finaste sällskapet tyckes ha funnits vid Djurgårds hälsobrunn, vanligen
kallad »Djurgårdsbrunn», hvilken i lång tid var ett bland de förnämsta
förlustelseställena för Stockholms glada ocli fina värld. Den äldsta
hälsokällan här påstås’ ha varit bekant redan på 1500-talet, men upptogs ej till
allmänt bruk förrän af den bekante Urban Hjärne i slutet af 1600-talet.
Det var dock först 1742, som Djurgårdsbrunn, genom riksmarskalksämbetets
resolution, fick sina privilegier, ocli den källa, som sedermera ensamt
anlitades, upptogs ännu senare af J. G. Hallman, kyrkoherde i
Ladugårdslandet, samt lifmedikus Mårten Béef och apotekaren H. Schultz. Man roade
sig tappert, ocli brunnsbalerna där voro mycket eftersökta, bevistade af en
ganska elegant publik. Också Uggelvik skällan sökte att göra sig till riktig
brunnsinrättning ocli skulle lia brunnsbaler af helt annat slag än de vilda,
bacclianaliska upptågen under trefaldighetsnatten. Balerna skulle ej heller
hållas där, utan på Claes på Hörnet, det gamla värdshuset i nordöstra hörnet
af Surbrunnsgatan ocli Roslagstullsgatan, således ganska långt från källan,
hvarför högtidliga brunnspromenader anordnades från denna till värdshuset.
Den bekante kommissarien Mallen, gångpostens uppfinnare, gick i spetsen
ocli utgjorde själen i dansnöjet. Men redan i början af 1820-talet var det
slut med dessa brunnsbaler.
De brunnsinrättningar som tid efter annan uppstodo i Arsenalen i
Kungsträdgården, i Trädgårdsföreningen samt på Mosebacke hade inga
förlustelser ocli knappt något sällskapslif. På sin höjd företogs då ocli då en
kort åktur i vurst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
