Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemligheter känner ju allmänheten icke.
Hur vågar då någon yttra sig i något
ämne, då han ej vet, hvilka ämnen som
behaga eller misshaga »utländsk magt«? En
sådan har ju således ofta hos oss en
magt, som hon icke har hemma hos sig.
Denna magt har högst sällan blifvit
ut-öfvad, emedan om ock utlänningen
vetat, at vi åt honom inrymt större
privilegier än åt vår egen Regering, sa har
han dock icke ansett mödan värdt, at
åberopa dem.
Och icke blott hos oss är det så.
Högst sällan har man i allmänhet hört
omtalas note vexlingar, ännu mera sällan
verkligt missförstånd mellan Cabinetter
för skribenters utfall. Främlingen bör ej
kunna yrka — och yrkar sannerligen icke
— större rättighet än landets egna
invånare; och han är nöjd, om han erhåller
dem lika stora. Den mannen, som nyss
sträfvade at blifva Europas beherrskare,
och som annars brukade genom
gens-d’armer låta i fredliga länder hemta och
arkebusera näsvisa Bokhandlare,
beklagade sig en gång hos en Regering, Öfver
smädelser, som blifvit mot honom utöste
af en bland denna regerings undersåtare.
Han begärde icke och fick icke
confis-cation eller arbiträr hämnd, utan en
anklagelse i vanlig form mot smädaren; ty
det landet, der den anklagade
.Tidnings-skrifvaren var, icke medborgare, utan en
skyddad flykting, har ej begrepp om
ar-biträra straff. Rättegången slöts så, at
den anklagade frikändes — och derföre
förklarade verldsbeherrskareu icke krig
mot det fria folket; ty en enskilds
van-mägtiga skrik leder til intet, då så stora
ting, som staters öden äro i fråga.
Om exempel på motsatsen finnas, så
skola de sökas i stater, der folket ej
blott har regeringar, utan förmyndare,
d. v. s. despotiska stater. Ty endast då,
när utländningen vet, at en Regering har
jus vitae et vecis Öfver sina undersåtare»
politiska skrifter, tilskrifver han hanne
allt hvad han i dessa skrifter finner
obehagligt och anser sig förolämpad af
hen-/te, så snart han är det af någon. Om
en lagbunden och liberal Regering
efter-sträfvar en sådan förmyndaremagt, så
missförstår hon sitt sanna intresse och
pålägger sig et högst obehagligt och farligt
ok, som hon tvertom med alla krafter
borde söka afskaka, om det redan vore
pålagdt. Då deremot en Regerings
undersåtare för deras yttranden mot främlingar
stå til riitta inför samma domstol, som
dömmer deras yttranden mot hvarandra,
så upbär icke Regeringen förebråelsen för
hvad som skrifves, emedan man vet, at
hon dervid ingenting kan göra, om ej på
sin höjd anställa rättegången och laga så,
at lagen har sin oqvnlda gång.
En sådan lag, som i fraga varande
moment, ställer da en Regering mellan två
eldar. Är hon liberal, så måste hon hafva
beständiga ledsamheter af främlingar. Vill
eller måste hon visa complaisance mot
främlingen, så är hon med detsamma i
den olyckliga belägenhet at tvingas til
godtyckliga och impopulära handlingar.
Men hvacl som ännu värre är: den tid
skulle möjligtvis kunna komma, då en
illiberal Minister betjente sig af denna
lag, för at strafflöst indraga livad 6krift
han behagade; han behöfde ju blott
öf-vertala en främmande magts sändebud til
anmärkningar emot den samma. En
liberal Minister åter är i det olyckliga
predikament at genast misstänkas för et
sådant knep, så snart et utländskt
sändebud, äfven af egen drift, gjort
föreställningar mot en skrift. —
Hvad det genom alla nyare
tryckfri-hets-processer så namnkunniga i2:te
momentet af samma §. egentligen menar,
det är svårt at säga. Om lögn finnes lag.
Hvad är lögnaktig upgifL ? Hvad är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
