Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terträdare och hans exempel måste
up-lysa monarken, och systemet andras til
folkets, fördel. Det blir omöjligt at i
längden finna Ministrar, som sätta sig
emot folket och lagen.
Jag ser då ej et grundadt inkast mot
den läran, at en Minister aldrig i annat
fall, än vid frågor om lagstiftning, kan
protestera annorlunda, än med
nedläggande af embetet. Ingen annan säkerhet
gifves, at han protesterar allvarligt, och
icke i hemlighet understödjer en annan
mening, än den han diklerar til
Stadsrådets protokoll. Och på intet annat sätt
kunna folkets ögon följa Ministrarnes
steg, om än Rå Isprotokollerne äro
til-gängliga för allmänheten. På intet annat
sätt kan också Monarken blifva fri från
tadel, såsom Han dock, enligt sakens
natur, måste vara. Allt hvad som sker, skall
ske i ölverensstämmelse med den
rådande Ministerns vilja; och på honom
ensam måste granskningen Pilla. Då först
blir denna granskning fri och kraftig.
Men om Monarken aldrig kan regera
utan råd; så lins det ej heller någon
annan än Han, som i alla ställningar kan
lyda endast goda råd. — Hans lif må
vara lugnt, så länge allt går väl. Han må
blott behöfva at förstå den allmänna
rösten och följa den i valet af Ministrar,
för at icke behöfva se dem störtade
genom verkningarne af denna röst. Men
när den tid kommer, då allt hvilar på
Honom sjelf, då omständigheterna hindra
alla rättskaffens ämnen til Ministrar, a t
lyfta sig i vanlig väg til Hans åtanka, då
Han, öfvergifven af förnötla och
förderf-vade verktyg för sin magt, måste af bida
de första yttringarne af allmänt missnöje,
de första symptomerna af en våldsam
brytning, innan han är i stånd at inhämta
det folkets önskningar och behof, som i
Honom skall äga en representant; då
skall det visa sig, huru mycket mer Han
O
är, än alla de, som styra under Honom.
Då skall man erfara, at Han lika säkert
är allt för folket, som folket är allt för
Honom.
Och denna tid underlåter ej åtkom*
ma, af samma orsaker, som alltid äro
för hand i andra stater, ehuru sällan de
må kunna inträffa; der folkets magt är
så fritt verksam, som den kpn vara en-|
dast i en utbildad conslitutionel monarki.
Denna tid kommer nemligen, då sam-1
hällét finner sig i den belägen hes, at en
klassuphäfver sig förtryckande öfver den
andra, rikedomarne hafva for mycket
hopat sig, vissa slägter äro för mycket gyn-j
nade af lyckan, vissa yrken lör mycket’
beskyddade, dessa slägter, dessa yrkens
utöfvare sammansätta sig at inkräkta
fördelar, privilegier på allmän bekostnad —
fåväldet, republikernas plågoris, står för
dörren, hotande at förstöra friheten. Och i
hvad är orsaken? Några Ministrar efter
hvarannan, som förstått at blända folket
med lysande egenskaper, hållit dess
up-märksamhet spänd på krig eller andra
föremål, som afledt frårt besinnandet ai
dess sanna fördelar. Det parti de gynnat,j
har derunder omärkligeu upvuxit til
deu-na vådliga höjd.
Sällan, säger jag, skall detta ske
under en Monark, som utöfvar et fritt
tänkande folks magt, och et folks, som i
allt fritt yttrar sig, och såsom
lagstiftande yttrar sig genom äkta organer. Men
när det likafullt sker; livad skulle det
då blifva, om samme Ministrar, som
förstått at bereda olyckan, handlade med
egen myndighet, såsom partimän, förda|
af partiet längre, än de ens sjeifve ville,!
tvungne, för sin egen räddning, at våga
det yttersta, emot dem, de börjat
förtrycka? — Nu träder Monarken emellan.
Han, på hvars fosterlandskärlek ingen
tviflar, Han, som tilhorer intet parti,
och har ingen del i 6ina tjenares bro tu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
