Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derf, mindre Aristokrati, mindre
hierarkisk fanatism , mindre vidskeplig folkstro,
mindre djerft hat mot de allmänna
rättigheterna, mindre af alla dessa
folkslagens plågoris, än i de länder, der de nu
samfaldt synas utbjuda sina sista krafter
at segra eller oaterkalleligen gå under;
hvarföre skulle vi ej få hoppas äfvcn det
företrädet, at hos oss ljusets glans
öfver-allt sprider sig så ren, at den öfverallt
bjuder vördnad? Må alla dess tjenare
begripa, hvad oberäkneligt lörderf de stifta,
när denna vördnad genom deras
förvållande spilles — och sanningens renhet
skall blilva helig för dem, hvilkas
hjer-tan äro rena. Och skränet från orena
läppar — sinädelsen nedifrån, och
smädel-sen upifrån — skall ej förmå at nedsätta
sanningen til jeinnlikhet med sig, skall
ej våga at uphäfva sig öfver henne, så
länge hon finner organer, mäktige at
af-hålia sig från all förblandning med
beg-gedera.
Taiikar om Handel och Fabriker.
Stater hnfva i nästan alla tider
funnits, som, utan andra naturförmåner än
läget, upstigit til magt och rikedom,
endast derigenom at de varit underhandlare
mellan andra folk och förflyttat det enas
natur- och konstalster til det andra.
Der-före har man allmänt fallit på den
tankan, at handel vore den säkraste,
kanske enda källan til rikedom, och de
flesta regeringar liafva försökt at af sina
stater bilda handels-stater. Om det
verkligen förhåller sig så, at alla stater böra,
eller kunna vara handlande, är derföre
en vigtig fråga.
Det första axiom, som vid denna
frågas lö.ining förekommer , är at om alla
stater blilva handlande, (i den mening,
som ordet tages, då man nämner hand-
v i v/*" 4
lande stater) så blir ingen stat handlande.
Men som ingen tänker på staterna
i-allmänhet, utan hvar och en på en enskild
stats fördel, så förfaller all den slutsats,
6om af nämnde axiom kunde dragas; och
den stora frågan blifver blott, huru hvar
och en, utan afssende på det hela, kan
sticka ut den andra, kan leda til sig den
rika källan och sedermera lemna åt*tiden
och lyckan, hvem som skall vinna, eller
om någon 6kali vinna på den stora
väd-jobanan.
Den, som til slut vinner, hvad
vinner han? detta är en ytterst vigtig fråga,
och dess lösning vore vidlyftig. Säkraste
svaret hämtas ur historien, och lyder så:
penningar och skenbart välstånd til en
tid. Svaret är längre; men man vill
up-skjuta fortsättningen.
Skall då ingen handel, ingen
handlande nation finnas? Har icke bildningen
fått sin väckelse af handeln? — Jo.
Så länge et folk ännu icke dragit all
möjlig fördel af landet, der det bor; så
länge folkmängden ännu är så liten, at
den icke tränges om jorden, utan lemnar
obebodda men beboeliga sträckor
emellan sig; så länge är detta folks handel
icke naturlig. Skulle nu dertil inträffa,
at det bor i en vrå af verlden, som
aldrig kan blifva beqväm nederlagsplats
emellan två eller flera folk; så försöker
man förgäfves at tvinga naturen. Den
säkra följden är den, som alltid visar sig
vid dylika försök: de naturliga fordelarne
förstöras, och de, som konsten skulle
frambringa såsom ersättning, kunna
aldrig få fast fot.
Til handlande passar åter den nation,
som bebor et land , beläget mellan andra
ej handlande nationers och til sin vidd
otilräckligt eller til sin natur oförmöget
at nära alla sina invånare. Hvad naturen
bjuder, sker ulan konstens bemödande;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
