Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man tänka sig et uslare, mera sedelöst
slödder?
Handel och Fabriker må^te dock
vara? Ja Men frågan är här om grundande
af en stat och dess välstånd,
hufvudsak-ligen eller endast på dem. Så har min
mening varit och så vill jag blifva förstådd.
Så mycket som behofvet kräfver och
naturen befrämjar, det kommer af sig sjelft,
och hvad som har lust at komma af sig
sjelft, vore ej blott oklokt, utan til och
med et brott at motarbeta. Det folk,
som af sitt lands läge och beskalfen het
inbjudes til handel och fabriker, bör
välja dem til sin hufvudnäring och gör
det otvifvelaktigt; men också som et
o-undvikligt ondt. Ty man väljer icke,
utan trängande nöd eller falskt
begrepp om välstånd, et lefnadssätt, som
gör ens tilvarelse prekär och beroende
af andras förmåga eller vilja at bispringa
med det nödvändigaste. Et sådant
beroende upkommer nog, ty värr, tidtals
ändock, äfven om man drifver
näringsfång, som böra ge et oberoende lif.
När allt detta är sant, hvad skulle
man då säga om et folk, som besutte et
med många obenyttjade naturförmåner
begåfvadt land, och hellre än at bringa
dessa naturfömåner til deras
fullkomlighet, kastade sig in på handel och
fabriker, använde alla krafter, upoffrade de
rikedomar, det af landet kunde draga,
för at befordra en onaturlig näring, och
täfla med dem, som af naturen tvingas
til höjd deruti? Hvad man skulle säga,
är icke så gifvet. Hvad man åter säger,
ar, at utländingen ej bör draga profiten
af at til folket transportera de varor,
som det behöfver, och at
bort-trans-ortera dem, som det kan1 afsätta; at
an icke bör få arbetslönen lör dessa
varors förädlande. — Ja, detta allt ar
kanske sant; men tål åtminstone
granskning, i synnerhet, om man vill göra 6ig
et enklare och bestämdare begrepp om
hvad nationalvinst verkligen är. Man
vill älven inblanda i betraktelsen et
moraliskt skäl, hvarföre utländingensl
varor och handlande skola stängas från
inträde i landet. Man säger, at folket ej
bör förderfvas af utländskt öfverflöd. Kan
icke inländskt öfverflöd finnas? Hvaruti
är det bättre? Kanske deruti, at det är
dyrare? (man påminne sig, at fråga här
är om en stat, som icke, genom sitt
naturliga läge och landets beskaffenhet,
är ämnad til handlande eller labrikant,
och at, såsom längesedan är allmänt
er-kändt, i en sådan stat all fabrikation
och all transport är dyrare, än den i
et annat förhallande år). Borde icke
inländska öfverflödsfabriker lika
samvets-grannt förbjudas, som införande af de
utländskas tilverkningaf ? likaväl varors
införande med inhemska som utländska
fartyg? Hvad skall man säga om
rättsgrunden til et förbud, som strider mot
clen enklaste bland menniskans
rättigheter, den at få förskaffa sig hvad man
kan förskaffa sig?
Men detta allt ar blott sagdt i
förbigående. Det egentliga ämnet är den
verkliga handeln; ty jag är icke
handlande y derföre ät jag hämtar hvad jag
sjelf behöfver och förer bort, hvad jag
har at sälja; icke egentlig fabrikant
derföre, at jag tilverkar mitt eget behof.
Handlande är jag först dä, när jag
drifver sjelfva handeln som et näringsfång,
och icke blott såsom et medel at draga
nytta af et annat näringsfång; fabrikant
först då, när jag tilverkar i stort, för at
förse andra med deras behof; då jag
sysselsätter mig med tilverkning af varor,
dem jag alla icke sjelf behöfver, hvaraf
jag kanske icke sjelf brukar det minsta.
Sådane handlande kunna icke alla
stater blifva, så vida matf*icke ställde så
til, at den ena drefve den andras varu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
